Kungen är tårtad!

Först och främst finns monarkin för att det är en långt gången fin tradition enligt många. I en lång tid har kungen funnits där som en person som skall leda landet och föra oss rätt.

Personligen så måste jag säga att meningen med kungahuset är svår att förstå. Är kungen född för att hålla ståtliga tal, inviga och åka runt i fattiga länder och göra besök?

En intressant företeelse är tårtkastning mot högt uppsatta män och kvinnor. Vi minns alla finansminister Bosse Ringholm, Bill Gates och Marit Paulsen. Alla har de blivit utsatta för ungdomar som säger sig vilja visa sitt hat mot "auktoriteter".

Som alla vet har nu även Sveriges kung Carl Gustav blivit utsatt för tårtkastning. Vår kung förnedras tycker många.
Men varför "tårtas" kungen på det här viset då? Min personliga teori är att kungens roll som stor och mäktig PR-man för Sverige inte passar in i vårt samhälle.

Till toppmöte efter toppmöte vallfärdar ungdomar för att demonstrera mot de auktoriteter som verkligen har makten över vår framtid. De som verkligen kan forma vårt samhälle.
Då känns det fel att vi ska ha en familj i vårt land som är finare än alla andra och är väldigt auktoritära men som ändå saknar den riktiga makten för att kunna påverka och förändra någonting politiskt.

Hur protesterar man då mot en sådan familj? Jag anser att den sextonåriga killen som kastade tårtan gjorde det på en godtagbar grund. Att kasta tårtor på politiker är en helt annan sak.

Politikerna kan man påverka på annat sätt. Man kan demonstrera, skriva debattartiklar med mera. Men hur protesterar man mot någon som är högt uppsatt och "viktig" enligt många i vårat samhälle.

Tårtkastningen mot kungen ser jag inte som en personlig attack mot honom utan som en protest mot hela monarkin i Sverige.

Killen som kastade tårtan har nu bett "kungen och Silvia och de där" om ursäkt och sagt att han tycker att hans tårtkastning var ett pojkstreck men att han ändå står fast vid sin åsikt att det är fel på den svenska samhällsapparaten. Men han är ändå redo att ta konsekvenserna av sitt handlande.

Men varför ska då en viss grupp människor födas in i ett ämbete som de inte har bett om?

Det är synd om Victoria. Det är synd om Carl-Philip och det är ännu mer synd om Madeleine. Varför ska dessa unga människor tvingas att klä upp sig i barockkläder och gå på representationsmiddagar. Varför ska de tvingas sitta bredvid gamla herrar som har levt hela sina liv på sin förmögenhet bara för att de har fötts in i en släkt som råkar vara kunglig.

Varför kan de inte få växa upp som normala ungdomar? I en tid när fler och fler blir politiskt intresserade så ökar också frågorna mot kungahuset. Varför ska vi betala en massa pengar till kungen bara för att han är en "fin PR-man för Sverige"?

Det den sextonårige killen inte visste var att hans protest klassas som "högmålsbrott". Jag kan inte, hur mycket jag än försöker tro att den här killen kände till den här lagen.
Att kalla en tårtkastning för "högmålsbrott" är som att dra tiden tillbaka.

Jag måste hålla med Thomas Bodström justitieministern som sa till Aftonbladet att han tycker att lagen om högmålsbrott inte passar in i vårat moderna samhälle och att han var villig att undersöka en eventuell lagändring.

Med detta vill jag inte ha sagt att alla hatar kungen. För så är det verkligen inte. Men om det nu är så att man gillar kungen och tycker att de grejerna han gör är bra. Vågar man tala om det öppet?

Att gilla kungen och svenska "Flaggan i topp traditioner" tolkas lätt som att man är nationalist och värnar om det svenska vi har kvar och så vidare. Jag har full respekt för de människor som värnar om traditioner med mera. Men jag tycker att alla skall ställa sig frågan om vi verkligen behöver en kung bara för att han ger Sverige bra reklam.
Göran Persson och flera andra personer ger Sverige bra reklam och vad är då kungen bra för egentligen?

Av Johan Loman 10 sep 2001 12:43