Snart fyrtio och stolt

Det senare måste jag nog ta tillbaka. Jag är trettiofyra och visst går det upp och ner fortfarande, men när jag har mina bra dagar nuförtiden så känner jag mig stark och säker på ett sätt som jag aldrig känt förut.

Barndomen var helt ok, tonåren inte alls ok. Hyfsat mellan tjugo och tjugoåtta, men sen kom trettioårskrisen. Det var inte bara det att jag skulle fylla trettio, oh no, det var det minsta problemet. Det var stora grejor, existentiella frågor. Varför finns jag? Vad tillför jag? Vad är meningen med livet? Varför är jag inte snygg? Varför tycker ingen om mig? På nåt skruvat sätt så räknade jag inte kärleken från min man, våra två barn och min familj och vänner. De är ju liksom skyldiga att tycka om en.

Jag deppade ihop, fick magkatarr som på nåt konstigt vis inte satt i magen utan mer över bröstet och som gjorde att jag inte kunde andas. Tack men nej tack sa jag till en stammande underläkare på vårdcentralen som sa att det enda han kunde göra var att remittera mig till samtalsterapi på sjukhuset eftersom han inte kunde hitta något fysiskt fel på mig.

Först då fattade jag vad som höll på att hända. Andningssvårigheterna plus en par andra saker var klassiska tecken på ångest. Jag hade ångest. Jag mådde fruktansvärt dåligt och trodde aldrig att jag skulle kunna bli glad igen. Det är sant. Jag mådde så dåligt att jag inte kunde se att någonting någonsin skulle kunna göra mig lycklig igen.

Jag hade fel. Jag tänker inte gå in på vad jag gjorde eller vad som hände för det vet jag inte riktigt själv. Men jag vet att jag är på väg åt rätt håll. Visst kämpar jag med mig själv fortfarande men nu känner jag att jag utvecklas, min kamp ger resultat. Idag finns det en massa saker som gör mig lycklig.

Så till skillnad från Camilla Ekstedt, ser jag framemot att fylla fyrtio. Det har hänt så otroligt mycket bra de senaste fem åren att jag ser framemot de nästa fem med stor glädje och tillförsikt. Det känns som om jag bara är i början på nåt stort och häftigt.

Så beware, alla Sourzare och alla andra också förresten. Även om ni inte känner till mig nu så kommer ni definitivt att göra det när jag är fyrtio. You aint seen nothin yet.

Av Kajsa Kallio 23 aug 2001 09:37