sourze.se
Artikelbild

Som man ropar får man svar Tobias

Tobias Jeppson har sökt "fakta" om cannabis och tror sig därför avliva några myter. Cannabis är ofarligt, tror han sig nu veta, åtminstone i jämförelse med alkohol.

Missbruksläkaren Jan Ramström gjorde för ett par år sedan på uppdrag av Socialstyrelsen en sammanställning av den senaste forskning som finns tillgänglig i världen om cannabis. "Skador av hasch och marijuana" heter den skrift som Ramström publicerade. Ramström går i 19 kapitel igenom de olika skador som cannabis kan ge upphov till, med litteraturhänvisningar för varje kapitel. Han redovisar både områden där forskarvärlden är enig, såväl som omtvistade områden. Några exempel:

 Beroende: Olika forskare har kommit fram till att beroendepotentialen ligger mellan 10-50 av de som röker cannabis mer än någon enstaka gång. Kliniska erfarenheter här i Sverige, från bland annat Thomas Lundquists cannabisbehandling, pekar på att det snarare ligger närmare 10 än 50. Lägre än många andra narkotika, men högre än alkohol å andra sidan.

 Psykiska problem: Det är allmänt vedertaget att cannabis framkallar psykiska sjukdomstillstånd av olika slag. Om det sen "bara" är utlösta latenta sjukdomar - som annars kanske inte utvecklats - eller orsakade av drogen är inte klarlagt av forskningen. Men det blir ju en något irrelevant debatt - många människor bär på anlag för psykisk sjukdom, inte sällan utan att veta om det, och om de kan förbli friska genom att inte röka cannabis så måste det självfallet vara bättre än tvärtom. De psykoser som cannabis framkallar verkar - som Jeppson skriver - gå över om missbrukaren upphör med sitt missbruk. Problemet är dock ofta att folk trots psykiska problem fortsätter att röka, på grund av att drogen skapar ett beroende.

 Självmord och våldsam död: Det finns forskning, bland annat av Jovan Rajs, som tyder på att cannabisrökare löper högre risk att dö till följd av självmord eller annan våldsam död. Forskningsunderlaget är ganska litet och några säkra slutsatser kan inte dras förrän mer material kommit fram. Samma sak gäller de undersökningar som gjorts om kopplingen mellan exempelvis mord och cannabis.

 Tankeförmåga: Det är allmänt accepterat att cannabis påverkar förmågan att tänka, koncentrera sig, uttrycka sig verbalt och att minnas. Upphör man med missbruket återhämtar sig hjärnan - för det mesta - till fullo. Vissa svårigheter tycks kunna kvarstå under mycket lång tid.

 Lungorna: Cannabisrökning orsakar kronisk bronkit och lungcancer, vilket inte är så konstigt eftersom det är mycket mer tjära i en marijuanajoint jämfört med en cigarett.

Ramström berör bara flyktigt sambandet mellan cannabis och annat narkotikamissbruk. Det är väldokumenterat att så gott som alla tunga missbrukare börjat med cannabis, vilket inte är samma sak som att alla som röker cannabis blir tunga missbrukare. Cannabisrökare använder i genomsnitt mer andra droger än normalbefolkningen. De röker mer tobak och de dricker mer alkohol och de löper mångdubbelt högre risk att hamna i annat narkotikamissbruk. Allt det där kan man i och för sig strunta i om man vill. Cannabis är tillräckligt skadligt i sig självt och på grund av detta är det i allra högsta grad vettigt att kämpa för att cannabis inte blir ett socialt accepterat missbruk.

Dessutom måste vi minnas ytterligare ett faktum; det tog närmare 50 års forskningsinsatser att bevisa att tobak verkligen var cancerframkallande. De allra flesta länder åtminstone i västvärlden har inte haft något större cannabismissbruk så länge, så därför finns det ytterst få långtidsstudier över cannabis inverkan på kroppen. Vad mer kommer vi om 20-30 år veta om cannabisens effekter? Hur många ska behöva skadas för att Jeppson ska tro på det? För det är ju det vi hela tiden måste ha i åtanke; kliniska erfarenheter, som ger upphov till torr statistik om skadeverkningar, bygger på att enskilda människor faktiskt har skadats, och skadats mycket svårt i många fall.

Det var väl Mark Twain som sa något i stil med att det finns tre sorters lögner; lögn, förbannad lögn och statistik. Och statistik måste man ta med en stor nypa salt, framförallt när det handlar om internationella jämförelser. Att exempelvis rakt av jämföra Hollands officiella uppgifter om antalet tunga missbrukare med Sverige är helt enkelt inte möjligt, eftersom siffrorna beräknas på olika sätt. En av de få jämförbara studierna över drogmissbruk i olika länder - ESPAD-undersökningen - visar på ett tydligt samband; ju liberalare drogpolitik, desto högre missbruksfrekvens. Holland har valt att inte delta i ESPAD-undersökningen. Är man månde rädda för att en verkligt jämförbar studie skulle uppvisa en mindre positiv bild av deras drogpolitik?

Eftersom Jeppson bara har sökt och funnit det han ville finna, återstår för honom bara det stora frågetecknet; hur kan man vilja förbjuda cannabis? Fram träder den stora konspirationsteorin, där profithungriga kapitalister vill slå ut den framväxande hampaindustrin. Det är ganska festliga anekdoter Jeppson har hittat på nätet?, som det naturligtvis kan finnas korn av sanning i. Alla bra skrönor bygger till viss del på verkliga händelser.

Mer sanning ligger det dock i att cannabis blev narkotikaklassat internationellt vid en konferens i Schweiz redan 1923-24. Det var framförallt Egypten som drev på beslutet, då man hade ett månghundraårigt missbruk i Nordafrika som man ville få internationell hjälp med. Det kan vara intressant att veta att Ryssland klassade cannabis som narkotika redan på 1910-talet på grund av att man hade stora problem i södra delarna av imperiet där cannabis växer mer eller mindre vilt.

1961 ersattes alla tidigare internationella konventioner av en gemensam, FN:s Single Convention, där cannabis, kokain och opium finns med. Undantag görs dock för så kallade industrihampa, som länderna själva får avgöra om de vill förbjuda eller tillåta. I EU är det bara Sverige och Grekland som förbjudit industrihampa. EU ger faktiskt jordbruksstöd för odling av hampa, vilket är lite märkligt eftersom efterfrågan på hampa är låg och det finns en stor överproduktion. Men sån är ju jordbrukspolitiken inom unionen. Detta torde vara tämligen ologiskt om det nu var industrihampan som Hearst, DuPont med flera egentligen ville slå ut?

Vi har redan mycket stora problem med alkohol och tobak i samhället. Vi behöver inte få ytterligare ett stort missbruksproblem på halsen.

Och Tobias! Om du är intresserad av att läsa om flera allvarliga biverkningar av cannabisrökning så är du välkommen att läsa undertecknads artikel om Alexander Bard och andra legaliseringsförespråkare. Publicerad här på Sourze den 17 april.

Börge Hellström/Per Johansson


Om författaren

Författare:
Börge Hellström

Om artikeln

Publicerad: 17 aug 2001 10:52

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: