ECCE HOMO

Vi västerlänningar är de lyckligt lottade, det har vi alla tidigt fått lära oss. Varför just vi, vem eller vad har vi att tacka? Vilken företeelse samlar alla Europas länder under samma tak? Kristendomen tycks vara en god kandidat. Den har följt oss under två tusen år av uppgång. Det tycks med andra ord som om Gud har stått på vår sida sedan Moses monoteism splittrats till tre världsreligioner. Vi är de lyckligt lottade, för Gud är god. För visst finns Gud; Ja Gud existerar eftersom han är svaren på de troendes frågor. För att hans plats i världen tar vid där vår okunskap börjar och för att hans makt är lika stor som människans rädsla för sin egen skugga. Frågan om Guds existens behandlas dock bäst genom att betrakta konsekvenserna, den kristna etiken. För om smärtan är det påtagliga när man har fått en tagg i armen så är det taggen som måste bort, även om smärtan inte sitter i den. - Känner vi smärta? - Vill vi bli lindrade?

Den moderna konstruktionen av Gud uppkom under den tid då människan, från att ha varit jägare och samlare, övergick till att bedriva jordbruk. Ägandet fick en helt ny betydelse och nya moraliska normer måste till för att skydda ägaren. Från att moralen hade haft en avgörande betydelse i växelverkan mellan människa och natur måste den nu framförallt styra växelverkan mellan människa och människa. Konstruktionen Gud löser detta genom att sätta koppel på människan. Hon är alltid iakttagen, iakttagen av Gud - Gud den gode. Ett koppel som hindrar oss från att handla först när vi är rädda för Gud -Gud den gode. Rädda som slaven för sin ägares piska, för snedsteg följs av helvetets rapp. Den iakttagande guden har en enorm psykologisk kraft och på så sätt är Gud verkligen reell. Om vi tack vare denna konstruktion handlar rätt, vad är då problemet? Motivet till gott handlande är av mycket central betydelse. Det är stor skillnad att enligt Jesus: "handla mot sin nästa såsom man själv vill bli behandlad", i rädsla för Guds straff eller av ren mänsklig godhet. Den rena altruismen har bara vinnare när människan är den enda spelaren. Att handla för människans egen lycka tycks dock vara främmande och otillräckligt. Att handla enligt konstruktionen Gud, att handla gudomligt, är i själva verket att handla omänskligt.

Vi har i den kristna traditionen lärt oss att människan ensam inte kan göra sig fri från sin girighet och sina onda drag. Kommer inte denna utgångspunkt, att människan bär på en ond kärna, att påverka vårt handlande människor emellan? - Vad skulle ske om hon släpptes fri? Rädslan för oss själva håller oss fångna. Men den förste som blir styrd är den rädda människan, den andra är den oreflekterande. Det är för dessa människor det verkligen finns fog för rädsla. Historien påminner oss om det upprepade gånger. Se människan och var inte rädd.

En värld utan Gud, är allt tillåtet då? Finns rätt och fel, gott och ont? Vad skulle i så fall avgöra det? Vad är meningen med att handla gott? Finns det någon mening över huvud taget? Den religiöse förespråkaren hävdar att det måste finnas något gott och en högre mening och att detta är, i brist på människotro, Gud. Ansatsen om att det måste finnas något gott och svaret; att Gud är det goda, är sprungna ur samma rot. - Cirkeln är sluten, hade logikern Aristoteles sagt. Varför är vi så rädda för livet, varför så rädda för Sisyfos vandring?

Men visst finns det mening i allt. Meningen med att jag föddes är att få tillhöra Guds barnaskara. En bra start på en livslång marsch mot himmel eller helvete, där alla svaren ska besvaras! För vad är meningen med våldtäkter, diskoteksbränder och estoniaförlisningar? Föreställningen att det finns mening i allt är absurd. Ur intet, för intet, till intet - så är människans lott. Svårigheten med att besvara livets stora frågor ligger i att ställa de rätta frågorna. Frågan om vad som är den högre meningen är den döde gudens skugga som skymmer vår klarsyn. För ryck en dag ur mitt liv och låt det bli min enda. Mörker före och mörker efter, ihågkommen av ingen. Kalla mig lycklig, oavsett om jag grät eller skrattade, för jag levde och var inte ensam. Det är det stora - livet är stort nog i sig själv, människan är tillräcklig. Om jag har handlat rätt eller fel, det kan läsas i mina medmänniskors ansikten - min och mina handlingars spegelbild, altruismens vågskål. Vad var meningen? - Gör dig av med frågan!

Jesus var en stor människa. Hans största problem var dock att han inte insåg vikten av att övertyga folk att han var just en människa. Så mycket större han skulle vara då, utan en Gud vid sin sida. Världen är dynamisk och så måste även vår världsuppfattning vara. Den praktiserade kristendomen har blivit för människan vad ett par stödhjul är för ett barn som ska lära sig att cykla. Utan hjälp på fyra hjul cyklar man i rak kurs utan balans. Ingen nöjer sig med det. Problemet är att det är ett helvete att bli av med dem. Så fråga inte vad kristendomen har gjort för dig, fråga inte vad du kan göra för Gud, fråga vad du kan göra för människan.

Av Martin Rosvall 05 aug 2001 13:04