Så tokigt de tänkte förr!

Under århundradena har nya läror, religioner och politiska åskådningar uppkommit och omformats som alla haft något att säga om raser, klasser, kvinnor och män. Men, det finns några som haft större inflytande på jämlikheten mellan könen än andra. Dit kan vi räkna Darwinismen, Biologismen och i viss mån Regionalismen. Dessa tre "läror" har med vetenskapens hjälp försökt få fog för sitt önsketänkande; att kvinnan är en lägre stående varelse, att mannen är den fulländade "normen" för mänskligheten.

Darwin födde idén om att skillnaden mellan könen var "naturgiven och oåterkallelig" Något som fått ett enormt fäste i biologismen. Att skillnaden mellan man och kvinna var ett konstant faktum, något opåverkbart, gav naturligtvis det patriarkaliska samhället vatten på sin kvarn. Om det kunde bevisas på vetenskaplig väg så kunde ingenting sägas om kvinnans lägre ställning. Den var naturgiven, självklar och oåterkallelig. Och vetenskapen har gjort sina försök att bevisa kvinnan som en ointelligent, lägre stående variant av människokroppen. Ett vetenskapligt bevis var den kvinnliga hjärnans mindre vikt. Det som skilde var ca fem uns och dessa fem uns ansågs vara orsaken till kvinnans underordnade ställning.

Det fanns också en idé om att kroppens olika funktioner tävlade om kroppens energi. Av detta insåg man att om en kvinna ägnade sig åt "intelligent" arbete så skulle hennes fertilitet hotas.

Darwinismen och Biologismen har fött kvinnobilder som vi bär med oss i vår ryggrad än idag. Regionalismen har fött idén om att "var sak har sin plats". Det vill säga, den vita kvinnan har sin plats i samhället, i sitt land, den vite mannen likaså, den svarta kvinnan och den svarte mannen, bonden, prästen, fransmannen och greken. En regionalist hävdar att den omgivning som är deras naturliga, för kvinnan i hemmet, för mannen i arbetslivet, för bonden på åkern och greken i grekland, är den omgivning de ska förbli i och verka i. Att flytta en person ur dess givna riktiga miljö skulle få svåra negativa följder. Ett argument som kunde användas i många sammanhang, för att hålla den vita rasen ren, kvinnan underlägsen mannen, arbetarklassen underlägsen överklassen etc.

Att kvinnan och mannen har olika fysik är det väl knappast någon som kan tvivla på. Vi ser olika ut. Men att det skulle avspegla sig på våra möjligheter att förstå, lära, tala, se, gå, tänka och handla är en idé utan rimlig motsvarighet i verkligheten.

Ofta hävdas idag, liksom under 1800-talet, att kvinnan och mannen besitter olika egenskaper. Många tycker idag att det verkar logiskt.

Under 1800-talet hävdades det att överklassen hade helt olika kroppar och talanger än arbetarklassen. En aristokrat skilde sig både psykiskt och fysiskt från bonden. Är det någon som tycker det verkar vara logiskt idag?

Under 1800-talet hävdades det att kvinnan var närmare barnet och vilden utvecklingsmässigt sett, än mannen som var framgångsrik utveckling personifierad. Är det någon som tycker det verkar vara logiskt idag år?

Runt sekelskiftet 1900 hävdades det plötsligt att underklasskvinnan skapade sjukdom, hon bar den med sig genom arv, smittades eller fick den via smuts. Ungefär samtidigt med sjukdomen kom också, i de högre klassernas ögon, det moraliska förfallet. Vi ser alltså en klassrelaterad kvinnosyn där alla dåliga sidor tillskrivs arbetarkvinnorna utan någon som helst hänsyn till deras levnadsvillkor. Hon besmittade genom sitt "dåliga leverne" också rasen med sin avkomma. Dessa arbetande kvinnor beskrevs ofta denna synvinkel för att tjäna som avskräckande exempel inför överklassens "rena och dygdiga" kvinnor. Är det någon som tycker det verkar logiskt idag?

Berättelser om veneriska sjukdomar och smuts och snusk till följd av sexuella utsvävningar, skulle skrämma överklassens kvinnor från att bejaka sin sexualitet. Men bejakad eller inte, sexualiteten fortfor att hota genom sin existens och de två kvinnotyperna, Horan och Madonnan skapades. Dessa ser vi främst idag inom film och TV.

En kvinna som använder sin sexualitet kan inte vara god och inte lycklig. Hon är horan. Den kvinna som ägnar sig åt moderliga känslor och ansvarsfullt tar hand om sitt hem, hon är god och därmed blir hon lycklig. Hon är heller inget hot för någon mannen.

Det allra mesta av det jag räknat upp ovan är något vi skrattar åt idag. Vi säger: Så tokigt de tänkte förr! Utom en sak: Att kvinnan och mannen är olika födda med olika egenskaper och skilda världar. Det är fortfarande många som tror på det idag.

Så tokigt!

Av Charlotte Wallin 01 jul 2001 20:53