Därför ska vi inte bunta ihop män

Till att börja med vill jag understryka att jag tycker om Charlotte Wallins artiklar. Jag vill emellertid förtydliga en del nyanser som är av vikt i den feministiska debatten. Det handlar om diskrepansen mellan individer och kategorier.

Ett av de grundläggande feministiska projekten har varit att synliggöra kvinnor som individer. I historieskrivningen har kvinnor setts som representanter för kvinnligheten och på olika sätt har Kvinnan med stort K konstruerats inom biologi, litteratur, samhällsvetenskap och så vidare. Dessa analyser tänker jag inte gå in på här. De återfinns i åtskillig grundläggande litteratur.*

Kvinnan är en idé som alla kvinnor tvingas förhålla sig till. Det är en del av socialiseringsprocessen. Även de medvetna och välvilliga människor som vägrar bry sig om utseende ser med en gång när någon gjort fel i maskeraden. Så grundläggande är denna uppfostran. Feminismen har tagit sig an att visa att Kvinnan inte existerar annat än som just en idé, för att visa det ohållbara i att diskvalificera en människa för att hon klassas som okvinnlig.

Undantaget är särartsfeminismen, men den har jag inte mycket till övers för.

Det är emellertid viktigt att förstå att manligheten också är en idé. Den kan vara ännu svårare att upptäcka eftersom den konstruerats som norm, medan kvinnligheten samtidigt är norm och avvikande från den riktiga manliga normen.

Både kvinnligheten och manligheten kan förstås som ideologier som den dominerande kulturen strävar efter att upprätthålla. Exempel på detta ser vi i medias och vanligt folks snabba poängsättning av individer. Detta kan förklaras på olika sätt. Den marxistiska feminismen ser gärna till de vinster den härskande klassen gör på detta system, medan till exempel poststrukturalisterna hellre talar om språksystemets behov av skillnader för att skapa mening. **

Att förstå kvinnligheten som ideologi är emellertid viktigt för att förstå att det inte är enskilda kvinnor som ensamt upprätthåller denna idé. Istället samarbetar hela samhället genom att sätta normer och berätta vad som är rätt och värdefullt.

Enskilda kvinnor kan och har protesterat mot denna ideologi, även om det krävs mycket kurage för att lämna den. På samma sätt måste vi förstå att män som individer inte behöver ställa upp på dessa ideologier. Därför är det ett misstag att som en del feministisk forskning skriva "män tycker så". Det osynliggör manligheten som ideologi och förutsätter att män vill tillhöra denna kategori.

Charlotte Wallin skriver på Sourze:
"Istället kan man se samhället ur ett könsmaktsperspektiv som visar på att det råder en konflikt mellan könen angående just detta att förändra förhållandena. Män och kvinnor har olika intressen när det gäller att förändra könsförhållandena."
Charlotte Wallin, Vad är feminism?

Grundtanken håller jag med om, men enligt mitt ovanstående resonemang är det viktigt att förtydliga att Manligheten och Kvinnligheten har olika intressen, och en del män och kvinnor ställer upp på det här. En del kvinnor vill upprätthålla systemet och en del män vill krossa manligheten. Individer är inte liktydigt med kategorier. Det råder alltså enligt mig en konflikt mellan ideologierna, men inte mellan alla individer.

I sammanhanget vill jag också ta upp ett annat citat:
"Men nog lyssnar jag alltid och hör tydligt att de förnekar att männen har makten."
Charlotte Wallin, Därför ska vi bunta ihop män! också på Sourze

Återigen. Manligheten har makten. Men en del män försöker faktiskt avsäga sig detta privilegium eftersom de inte vill tillhöra kategorin män. Istället jobbar de aktivt mot Manlighetens privilegier, i likhet med de vita människor som bildat föreningen och tidskriften "Race Traitor", i vilken de vill krossa den vita ideologin och rasismen.***

Målet med en sådan här noggrannhet vad gäller semiotiska glidningar från kategorier till individer är en genuskänslig vetenskap som aldrig tar samhällets kategorier för givet. Att synliggöra dels strukturer, dels individer - men vara noga med skillnaden.

Dessa tankar är inspirerade av postkoloniala feminister som Spivak, Mohanty och Minh-ha, vilka kritiserat viss västerländsk feministisk forskning för att förenkla kategorier som "tredje världen-kvinnor". De menar att dessa forskare gör samma misstag gentemot "de andra" som de kritiserat traditionell "manlig" vetenskap för. ****

___________
* För den intresserade kan nämnas antologin Kvinnopolitiska nyckeltexter Studentlitteratur, Nina Björks "Under det rosa täcket" och "Sireners sång", Simone de Beauvoirs "Det andra könet". Vad gäller den något mer specialiserade vetenskapskritiken rekommenderar jag artiklar av Evelyn Fox Keller, Donna Haraway eller Rayna Rapp i universitets- och högskolebibliotekens kataloger. En del akademiker vill gärna inte handskas med Nina Björk eftersom hon är för populär och oakademisk, men jag anser att hon är exemplarisk i sin förmåga att kombinera skärpa med lätthet.

** För en förklaring av språksystemet, se litteratur av eller om Michail Focault eller Judith Butler. Förslagsvis Johansson och Miegels "Kultursociologi" Studentlitteratur eller "Klassisk och modern samhällsteori" av Heine Andersen och Lars Bo Kaspersen red.

*** Länk: postfun.com

**** En fantastisk antologi: Eriksson, m.fl. red. "Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället". Nya Doxa förlag.

Av Martin Karlsson 28 jun 2001 09:54