Attac

Kvällsnyheterna rapporterar om vad som inträffat och intervjuar talesmän för olika organisationer däribland Attac. I vanlig ordning vill Attac självklart inte kännas vid våldsproblematiken som existerar i periferin av de egna leden, utan taleskvinnan väljer att försöka skylla på polisen som enligt henne provocerat genom närvaron av kravallutrustad och beriden polis. Polisen i Göteborg agerar med återhållsam närvaro och undviker att provocera, dock skall inte polisen backa när de blir anfallna.

Det är den här typen av självmål som Attac:s meningsmotståndare måste buga och tackar för. Vad kan vara bättre än att en organisation med ett närmast våldsideologiskt namn men som namnet till trots säger sig vara våldsmotståndare inte känns vid det oprovocerade våld som en skara extrema aktivister utövar i nära nog deras namn och sak. Våld enkom för våldets skull.

Attac har idag gjort tre självmål, först och främst oviljan att föra dialog med sina meningsmotståndare jref mr Bush sedan den pinsamma mooningaktionen och till sist det mediala uttalandet beträffande upploppen i Göteborg.
Jag väntar nu med spänd förväntan på Attacs nästa genidrag.

Det är synd för Attac:s del att organisationen eller dess medlemmar inte vågar kännas vid de våldsverkare, som finns i och kring organisationen, för att kunna få möjligheten att utföra sitt onda värv. Självfallet smärtar det måhända extra hårt för idealister att erkänna något sådant, och det minsta motståndets lag förespråkar skygglappar. Attac skulle vinna på att med krafttag agera mot våldet istället för att tafatt försöka finna ologiska och patetiska bortförklaringar eller att gång på gång komma med i princip samma intetsägande inövade antivåldsuttalanden.

Detta håller inte i längden. Attac som organisation måste våga erkänna problemet och agera för att förebygga det. Tills dess att detta sker är det dags att Attac förflyttas ut från finrummen och tillbaka till fäboden där organisationen gång på gång bevisar sig höra hemma. Detta särskilt påtagligt efter att delar av organisationens medlemmar - i organisationens namn - närmast lite bonnigt dragit ned byxorna och klappat sig på baken.

Av Johan H. A. Okker 15 jun 2001 10:32