Med Bush i kampen mot en globofobisk vänster

Men det finns en tydlig konfliktlinje som går genom Sverige, Europa och USA och den handlar ytterst om frihet kontra ofrihet. Välkommen till Sverige, George W Bush! Vi behöver hjälp i kampen mot vänstern och globofobin i Europa.

Efter de senaste årens slätstrukna, utsmetade vänster-mitten-politik i västvärlden med företrädare som Clinton, Jospin och Schröder är det befriande med en ny ledare som vågar driva en ideologisk konflikt. I Sverige har bristen på en relevant filosofisk debatt gett utrymme för en konspiratorisk och antiintellektuell vänster; Alla män är potentiella våldsverkare och globaliseringen drivs av ett par stora företag med onda avsikter. Vinst är fult och invandring hotar jobben och välfärden. Nyanser är ointressanta och fullt begripligt stänger normala människor av.

Om några dagar kommer den amerikanske presidenten till Sverige. Jag kommer tillsammans med många andra att vara i Göteborg. Men vi kommer inte att engagera oss i den planerade "massmooningen" politiskt manifesterande genom att blotta stjärten, eller medelst repstege ta oss in på EU-toppmötet. Vi kommer inte att delta på vare sig de vålds- eller ickevåldsträningar ! som unga arga erbjuds att gå på innan helgen. Vi kommer att demonstrera för den frihet som Bush är en representant för och mot de globofober som nu gör sig redo för att kasta grus i maskineriet. George W Bush personifierar allt det som den svenska vänstereliten är emot. Bara det är ett skäl att välkomna den amerikanske presidenten, men jag vill lyfta fram ytterligare fyra anledningar:

1. Tydligt ställningstagande för frihandel

Bush har tydligt stärkt förutsättningarna för frihandel i världen. När ledarna för Nord- och Sydamerikas länder möttes i Quebec i april visade Bush att han är fast besluten att bryta den stagnation som präglat Sydamerikas väg mot frihandel sedan början av 1990-talet. Han har begärt utökade befogenheter från kongressen för att kunna förverkliga drömmen om Nord- och Sydamerika som ett enat och öppet frihandelsområde, eller åtminstone att i ett första steg få med Chile i det avtal som gäller idag, NAFTA.

I samma månad löstes den segdragna handelstvisten mellan USA och EU om bananer. Detaljerna i överenskommelsen, som inte omfattar mer än drygt 2 miljarder per år i handel, är av mindre intresse än den målmedvetenhet som denna demonstrerar. Bush visar med all önskvärd klarhet att hans linje är fast: Frihandel är bra, handelstvister hindrar detta och därför bör de undanröjas snarast möjligt.

2. Ökad invandringsoptimism i USA

USA är förmodligen världens mest kontroversiella land. Vårens klädmode är formligen dränkt i varianter av Stars and Stripes. Den svenska flaggan har av förklarliga anledningar inte varit intressant för exportproduktion. USA signalerar nog mer än något annat land möjligheter. Den miljon svenskar som i början av 1800-talet gav sig iväg utan pengar, men med vilja och ambitioner, kunde med hårt arbete och stora ansträngningar bygga den framtid de drömde om. George W Bush vill inkludera fler i den drömmen, inte färre. I hans installationstal var detta glimrande tydligt.

Det finns i Sverige ofta en slags förment solidaritet som sträcker sig till att kräva att det skickas iväg lite biståndspengar. Men de utlänningar som till äventyrs får för sig att vilja göra en svensk 1800-talsexit till vårt land möter inget av den uttryckta goda viljan. "Gärna bistånd till Afrika, men inga negrer hit, tack" blir kontentan av det svenska hyckleriet.

Bush har väckt nytt liv i den invandringsoptimism som präglade Ronald Reagans politik på 1980-talet. Han utmanar därmed de grupper som American Patrol och California Coalition for Immigrant Reform, som under senare år förgiftat den amerikanska debatten genom en hätsk invandrarfientlig propaganda. Han har dessutom tagit strid med de krafter i sitt eget parti som i mitten av 1990-talet nästan lyckades göra fientligheten mot invandrare och invandring till en kärnfråga för republikanerna. Och han angriper de otaliga demokrater som i en ohederlig allians med den amerikanska fackföreningsrörelsen vill resa nya hinder för att stoppa nykomlingar på den amerikanska arbetsmarknaden.

Den nya politiska allians som Bush och Mexicos nyvalde president Vincente Fox har ingått har resulterat i långtgående förslag om nya gästarbetarprogram för mexikaner, som både ska öppna för ökad arbetskraftsinvandring och säkra rättigheter för de miljontals illegala invandrare som redan finns i landet. I debatten attackerar Bush myterna som går ut på att invandrarna tar jobben från amerikanska medborgare, eller att de skulle ligga skattebetalarna till last. I stället lyfter han fram de positiva effekter som invandringen har på den amerikanska tillväxten och välfärden och underbygger de ekonomiska effektivitetsargumenten med de principiella och moraliska skälen för en så fri rörlighet som möjligt.

3. Missilförsvaret skapar säkerhet

Många politiska ledare har talat om nya hotbilder, men ingen har hittills haft modet att dra några praktiska konsekvenser utifrån detta. Efter en raserad Berlinmur ser den europeiska kartan inte likadan ut som innan. Den svenska neutraliteten är en restprodukt. Vilken konflikt ska vi hålla oss neutrala gentemot? De värden som gick segrande ur kampen mellan öst och väst är inte kompromissbara. De hot som finns i världen just nu kräver en annan strategi än den som var gångbar när 1970 års nedrustningsavtal skrevs.

I USA pågår förberedelser för att upprätta ett nationellt missilförsvar för att skydda landet mot missilattacker från regimer som Nordkorea och Irak. Det handlar om ett vitalt intresse för USA, hävdas det. Jag menar att det är av vitalt intresse för alla som värdesätter att leva sina liv i frihet. Vi ska inte hålla oss neutrala gentemot Libyen, Vitryssland eller Kina. Varje dag kränker de individuella fri- och rättigheter och utsätter människor för tortyr och övergrepp. Kina har för övrigt påbörjat en militär upprustning.

Vad Bush gör är att anpassa sig efter den nya världsbilden, där kampen går mellan demokrati och diktatur. Och befriande nog hymlar han inte om var han har sina preferenser. Världen blir inte osäkrare genom att USA snabbare skrotar gamla kärnvapen och bygger en missilsköld till skydd mot terrorstater, den blir säkrare.

4. Visar kurage i miljöfrågorna

Under de senaste tio åren har miljörörelsen framgångsrikt lyckats placera frågorna kring resursförbrukning och miljöpåverkan på agendan. Men där det politiskt korrekta går in går som bekant nyanserna ut. Den enskilda fråga som väckt mest raseri är Bushs beslut att kliva av Kyotoavtalet om globala koldioxidutsläpp. Man kan möjligen kritisera honom för bristande diplomatisk finess. Men faktum är att avtalet i sig i praktiken redan var överspelat när det skrevs. De avtalade kvoterna var orealistiska, både i USA och Europas fall, och kostnaderna för att uppnå dem enorma. En helt enig senat i USA, demokrater såväl som republikaner, röstade nej till avtalet redan 1997. Att Bush i klarspråk säger det som var USA:s linje redan under Clintonadminstrationen, vittnar endast om kurage.

På 1970-talet hävdade ett i stort sett enigt forskarsamhälle med Romklubben som främsta symbol att en rad naturresurser skulle uttömmas om våra samhällen inte radikalt organiserades om. Och en lång rad av de forskare som nu driver tesen om jordens uppvärmning varnade för 20 år sedan för nedkylning. Hur väl rustade hade vi idag varit att möta verkliga miljöproblem om vi vid olika tillfällen hade slösat enorma ekonomiska resurser på fel miljöproblem?

Att jordens temperatur idag gradvis stiger är ett faktum. Men frågan om hur vi bör förhålla oss till det är både politiskt och vetenskapligt omtvistat. Att genomföra planmässiga samhällsomvandlingar på grundval av ett skakigt vetenskapligt underlag vore inte bara ett seriöst hot mot ekonomi och välfärd, och ett dråpslag mot värdens alla fattiga länder. Det skulle dessutom göra våra samhällen oerhört sårbara för framtida och faktiska miljöhot. Detta gör Bushs beslut om Kyotoavtalet till en positiv milstolpe.

Utöver detta kan man inspireras av Bushs inrikespolitik. Helt i rätt riktning ges fler människor möjlighet att styra sitt eget liv, genom utbildningsreformer och skattesänkningar. Där den svenska högern brottas med självförtroendet gentemot den stora statens problemformuleringar, visar Bush och bekräftar: Frihet fungerar. Amerikanska ideal vilar på respekten för varje individs särart och den orubbliga tron på människors kraft. Flera av de svenska idealen bottnar i en intolerans mot särarten och resulterar i en tolkning av jämlikheten som varken tillåter människor att lyckas eller misslyckas. Vi behöver den amerikanska drömmen för att kunna bearbeta Jante men också de skrivna lagar som är destruktiva.

Men nej. Jag är inte okritisk mot Bush eller den amerikanska kontext han är en del av. Jag är stark motståndare mot dödsstraff. Jag är för fri abort. Jag applåderar inte alla de beslut som han har tagit. Men faktum är att med Bush i Vita Huset ökar möjligheterna för en säkrare och friare värld.

I Göteborg rustar globofoberna. De som säger sig vilja förändra världen och försöker göra det genom skrän, moonande och repstegar. Men vill man ha en bättre värld och absolut känner ett behov av att lufta rumpan, kan man börja med att vända den mot dem som förtjänar det mer - Fidel Castro i väst, Kim Jong Il i öst och Robert Mugabe i syd. Bush är till skillnad från de andra ledare värd att visa respekt för.

Av Tove Lifvendahl 13 jun 2001 14:26