Djävla strutsvänster!

I dagarna drog 100 lärare från Stockholms regionen över till S:t Petersburg för att studera de brott mot mänskligheten som kommunismen gjort sig skyldig till.

För den som inte vet vad som skall studeras så kan jag berätta att i det gamla Sovjetunionen så mördades 20 miljoner människor under lite mer än 70 år. Såväl likvidationsmetodiken och de drabbades etniska ursprung varierade. Grupper som kulaker, tjetjener, balter, judar, georgier och oliktänkande har svultits, skjutits och torterats ihjäl.

Vänsterpartiet har reagerat kraftigt mot detta och skolborgarrådet Jan Björklund fp som leder studiebesöket kan inte förstå deras ilska och frustration.
Utbildningen har kallats för "snedvriden" och "missvisande" av vänsterpartiet, och under en morgonsändning så satt en Kalle någon och menade på att kommunismen inte gjort sig skyldig till folkmord. Då skulle ju Pinochets dåd göra att liberalismen också vore folkmordsbejakande. Och Kyrkan slaktare och så vidare och så vidare.

En annan vänsterpartist, jag minns faktiskt inte vem, stod i TV4 Stockholm och menade på att denna resa är inget annat än drivet av partipolitik och att dom inte är rädda för något. Sovjetkommunismen vill väl ingen ha i dag. Det är man enig om.

Intressant reaktion.

Förutom att man dementerar en anklagelse som inte ens har gjorts ännu officiellt så är det just det varierande reaktionerna som intresserar mig: Så fort kommunismens folkmord nämns så börjar vänstermänniskor och salongsradikaler försvara sig med nervöst inlärda rappakaljasramsor av varierande form.

Min granne menar på att det var Sovjetkommunister som mördade i Ryssland.

Dom som sitter i Rosenbad är folkkommunister.

Jan Myrdal reagerar med vrede och positionerar sig så mycket tvärtemot det går för att omöjliggöra all form av debatt. Jan menar på att sedan socialismen har kollapsat i Ryssland "så har det lett till en folkmordskatastrof" som om det som Stalin och Lenin bedrev i Gulag var en tidigare version av Eurodisney. När det gäller Kambodja så heter det att "Jag såg inga massmord när jag var i demokratiska Kampuchea".

På kpmlr och Clarté:s hemsidor börjar man rabbla i matematiska siffror. Man söker diskrepanser i olika kommunistkritikers och utredares rapporter, kallar samtliga akademiker som bestyrker siffrorna för lögnare och kan man påträffa den minsta oklarhet så måste självklart allt vara lögn.

Jenny Lindahl Ung vänster försvarar sig med osammanhängande babbel men vränger ändå till det och lyckas foga in USA och Japan som medskyldiga för terrorn under Lenin "Hade inte terrorn blivit mindre om dessa länder avstått från att intervenera?"

En socialist och anarkist - som jag av barmhärtighetsskäl låter vara anonym - utbytte åsikter med mig för en tid sedan via e-post och denna menar på fullaste allvar att idelogin i sig själv inte är våldsam och att det inte står någonstans i vänsterpartiets program att proletariatets diktatur skall införas här i Sverige.

Självklart.

På alla andra ställen på jorden där socialister fått eller tagit makten kränks press och yttrandefrihet, folkmord genomförs och miljökatastrofer uppstår som får Exxon Valdes att påminna om en brand i papperskorg. Men just i Sverige. Just här blir det självklart ett kollektivt shangri-la där alla jobbar ihop.

Precis som andra smärtsamma sanningar som trauman, minnen eller allmänt obehag så kan man välja - precis som ovanstående exempel - och variera taktik över hur man skall förtränga det obehagliga och fly: Resa mycket, jobba mycket, supa mycket, vara socialt hyperaktiv etcetera etcetera.

En gång i tiden allierade sig vpk med den imperialistiska supermakten Sovjet. När kommunismen klappade ihop så tvättade man snabbt bort k:et och diskret och blev vänsterpartiet med hela svenska folket. En ny fräsch upplaga men med en sjuhelvetes massa skelett i garderoben. Sovjetkommunismen är ingenting att ha nu är vi "commie-light" heter det. Försök överföra exemplet på gammel nassar och nynassar.
Trots att det ryska utbildningsministeriet i dag själva föreslår skrifter som hänvisar till folkmorden på kulaker och andra grupper så vägrar vänsterpartiet gå ut med ett officiellt avståndstagande och ett erkännande.

Nu förfasas man av att skolan skall bli ett objekt för partipolitik och man kallar utbildningen för "missvisande" och "snedvriden". Intressant kommentar:

När jag var åtta gick jag i fornuddsskolan Trollbäcken och tog del i ett solidariserings-experiment. Fjällrävenklädda, rödhåriga tjejer kom in och talade om för de politiskt medvetna åttaåringarna att vi skulle äta endast en mugg ris till lunch för att svälta unisont med barnen i Afrika och på så vis förstå precis hur dom hade det.

Mycket riktigt så svimmande en del barn... Precis som i Afrika. På kvällarna i barnprogrammen kunde vi följa en vietnamesisk familjs tappra kamp mot USA:s imperialistiska helikoptrar. I Katarina Norra på Södermalm två år senare fick Klass 4 år 1982 se mängder av geografifilmer från ett moln- och problemfritt Sovjet. Vi visste att riket sträckte sig över flera tidszoner och att "välfärden och kamratskapet blomstrade".

Glada gubbar i roliga hattar stod på ett vackert torg och drack en spännande brygd. På eftermiddagarna kom oanmälda musiker in i klassen - lärarinnan Lena Fougner protesterade inte - spände upp gitarrerna och vi beordrads att sjunga med i "Frige Robert Mugabe" i ett par timmar. Robert Mugabe frigavs så småningom och fängslade i sin tur ett helt land.

Senare när jag hamnade i en privat skola vid en ålder av 14 år fick jag reda på att det fanns länder som hette Estland, Lettland osv men att dom egentligen var erövrade och anknytna till Sovjet. Senare i Kärrtorps Gymnasium kom jag över skolböcker som beskrev Sovjetunionen med identisk vykortspropaganda. På TV:n under torsdagskvällarna 1987 så kunde man se Södra Station. Ett program som spelades in på S:t Paulsgatan och var en propagandaplåtform mot USA och allt som inte var vänster. Peter Wahlbeck kunde här ostört hata moderater och köttätare på bästa sändningstid.

Jag kan rada upp mer exempel på att barn i skolan under 70 och 80-talet varit föremål för propaganda men jag ids inte.

Nu gäller det lärare. Alltså vuxna människor som skall resa och studera kommunismens brott för att bilda sig en uppfattning under en kort tid så med tanke på det propaganda-monopol över såväl barnens skola som barnens TV som vänstern har haft så förstår jag lite deras reaktion.
Å andra sidan inte:

Om vänsterpartiet inte längre har några band med den forna terrorregimen i Moskva så det väl inte så djävla mycket att gnälla om?

--------------------------------------------------------
Källor:

Jan Myrdal om Kambodja Länk: fib.se
Jan Myrdal om Sovjet: Kultursidorna Aftonbladet 2000-07-13

Jenny Lindahl om USA:s skuld till folkmordet i Sovjet Länk: fib.se

Inspelningar av Södra Station kan lånas av mig.

Ryska utbildningsministeriet kan nås via nummerbyrån.

Av Stefan Holmqvist - SHQ 11 maj 2001 09:38