Fjärilssommar

Visst är det vackert när färgsprakande fjärilar fladdrar omkring på en äng en varm sommardag. Men när grönsaksland och blomsterrabatter invaderas av fjärilslarver är det inte lika roligt. Det vet jag av erfarenhet. Jag minns särskilt den sommaren när min morbror och jag odlade kål.

Han är en trädgårdsmästare av den gamla stammen och har odlat sedan han lärde sig gå. Jag var, och är, en glad amatör. Eftersom jag dessutom på den tiden var nybliven vegetarian, tyckte jag det vore bra att kunna odla mina grönsaker själv. Med Morbrors benägna bistånd förstås.

Jag tror det var andra sommaren jag odlade hos honom som jag kom på den ljusa idén att odla kål.

- Det är svårt om man inte sprutar, sa Morbror som visste att jag ville ha giftfria grönsaker.

- Men vi kan väl testa med bara några plantor av var sort, envisades jag.

- Ja, ett litet experiment kan vi väl göra, men det blir du som håller efter ohyran, sa Morbror bestämt.

Och så blev det. Vi skulle odla vitkål, blomkål, brysselkål, broccolli och grönkål. Jag hade tänkt mig några få plantor av varje sort. Men då hade jag inte räknat med Morbror som i hela sitt liv odlat för avsalu. Två långa rader blev det. Till att börja med var allt väl. Plantorna växte och frodades och jag kände mig som ett riktigt proffs.

Sedan kom fjärilarna.

- Titta så många fjärilar, ropade jag intet ont anande, för fjärilar är vackra.

- Nu kommer de jävla kålfjärilarna, sa Morbror. Det var din idé. Du håller efter dem. Ut och förstör äggen.

- Det var inte jag som bestämde att det skulle vara så många plantor, tänkte jag i mitt stilla sinne medan jag vände på det ena bladet efter det andra i jakt på fjärilsägg.

Jag letade och letade så jag blev vindögd. Gjorde det till en vana att leta ägg i stort sett varje dag. Det gick rätt bra tyckte jag.

Sedan kom larverna.

Det var mängder av ägg jag inte hade hittat. Larverna åt och åt och ÅT.

Det blev inte mycket kål över till Morbror och mig om jag säger så. Någon enstaka gång försökte jag mig på att koka blomkål. Kokt blomkål som är så gott. Men jag tappade aptiten direkt när alla liken flöt upp till ytan.

Numera köper jag min kål i affären så jag kan njuta av fjärilarna i lugn och ro.

Av Birgitta Sjöholm 08 apr 2001 11:01