sourze.se

Är misshandel bögeriets lösning?

Kan vi banka kärleken ur bögarna?

Jag minns fördomarna jag nyss hade mot homosexuella personer. Jag ansåg fram till alldeles nyligen att fenomenet var onaturligt, alltså sjukt. Så är ju inte mannen och kvinnan skapta!

"Föröken Eder", det var ju så han sa, han som är så god och som bor däruppe i himlen. Så det var väl vad HAN menade med hela skapelsen. Eller? Jo, han ordnade ju alla djuren i Arken efter kön och art, för att de olika arterna skulle leva vidare efter syndafloden. HAN förmedlade även genom sin enfödde son budskapet "den av Eder som står utan skuld må kasta den första stenen".

Jag är faktiskt ganska påläst i psykologi och psykiatri. Det mesta har jag lärt mig själv, även om jag gick en liten tid på vårdgymnasiet och även läste psykologi på folkhögskola i tre år. Jo, jag kan en massa om "det onda och det goda bröstet" om "Oidipuskomplex" och om den lilla pojkens relation till sin mor.

Ja, jag kunde verkligen argumentera rent faktabaserat i ämnet homosexualitet. Min bestämda åsikt var, alldeles nyss, att homosexualitet icke kan vara medfödd, utan istället en relationsstörning i tidig barndom, eller en stor tvekan i en känslig tonårstid då sexualiteten utvecklas. Jag har en grundtro på det naturliga i världen. Jag är styrd av känslor och en impulsivitet som gränsar till primitivitet.

Emellertid älskar jag mina medmänniskor och jag är emot all form av våld och aktouritär uppfostran av barn. Jag tror på fred och frihet, på människans rätt till individualitet.

Mitt försvar för att debattera emot homosexualitet var ett sätt att försöka lindra människors smärta och utanförskap. Nu vet jag att jag hade fel.

Det var en tonårspojke som ändrade min inställning. Mina frågor och påståenden gjorde honom inte irriterad, han sökte så förnuftigt efter svar. Med sin mor har han en nära kontakt. Han älskar en annan pojke och han dolde aldrig sina känslor för världen.

En dag damp det ner ett förfärligt hotbrev i hans mejlbox. En vecka senare stod pojken på skolans toalett och tvättade händerna. Varför är skolans toaletter osäkra? Behöver skolan ha en toalettassistent kanske? Någon smög upp bakom pojken och satte sin hand framför pojkens ögon. Med sin andra hand tog han tag om pojkens händer. Någon viskar i pojkens öra "Minns du mig? Nu ska du få stryk, din bögdjävel!"

Mitt hjärta skriker i ångest över våldet och hatet. Någon håller fast pojken så att någon annan kan slå honom i magen. Pojken hör en jackas prasslande. Han ser inget. Han hör klappret av skor mot det kalla toalettgolvet. Någon smäller pojkens huvud två gånger i kakelväggen. Pojken svimmar, en barmhärtighet som är honom förunnad.

Det finns en stor risk för skallskador vid denna typen av våld mot huvudet. Risken för hjärnskador är därmed förhöjd. I värsta fall kan dylika skador leda till döden.

Jag talar till gärningsmannen och de som är som han. Varför skulle detta ske? Man kan hata bögar, men för att begå en så skändlig handling finns det mycket mer hat och smärta inom dig. Ditt hat kan inte tillåtas vändas mot den homosexuelle pojken. Du har inte botat honom, han kan fortfarande älska, men det är inte kvinnor han älskar, hur mycket du än misshandlar honom.

Jag har fått det stora förtroendet att återberätta denna händelse och det är jag tacksam för. Jag hoppas att ni läser, förstår och lyssnar. Pojken mår idag inte bra, vilket är fullt förståeligt. Han är ensam, rädd och hemma från skolan. Han har just blivit övergiven av sin pojkvän.

Jag ber er alla medmänniskor - upp till kamp! Vi må tycka vad vi vill om homosexualitet, men sådana här saker får bara inte inträffa.

Jag är inte den som tycker att det är okej att homosexuella går ut på gatorna och ropar ut sin sexuella läggning. Jag går inte heller ut på stadens torg och skriker ut min sexualitet. Den är privat, enligt min ringa åsikt.

Propagera istället emot våldet och försök lindra smärtan och hatet hos människor som använder våld och hat för att försöka överleva i ett sjukt samhälle. Värna om ungdomarna och att de kan få en framtidstro och så att de kan ha något att kämpa för.


Om författaren

Författare:
Mona Åhlin

Om artikeln

Publicerad: 19 mar 2001 10:47

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: