Viva Attac!

Sedan Olof Palmes tid har det politiska intresset stadigt minskat i Sverige. Politikerföraktet däremot, är större än någonsin. Därför är Attac det bästa som hänt politiken i Sverige på länge. För de här människorna bryr sig. De säger sin mening, högt nog för att politikerna ska höra.
Sedan är det, i alla fall för mig, mindre viktigt vad de egentligen vill.

Tobinskatten känns ganska ogenomförbar, och avskaffningen av skatteparadisen är totalt omöjlig. Men det spelar egentligen ingen roll. Det viktiga är att de engagerar människor.

Arga moderater skriver insändare till lokaltidningarna om de hemska vandalerna i extremvänstern, var och varannan dag. Eller gjorde i alla fall. På senaste tiden har det varit alldeles för tyst om Attac. Ni har väl inte lessnat, hoppas jag?

Lustiga är argumenten mot Attac. Trångsynta människor kallar Attac för en fristad för våldsverkare. Jag hoppas de inser att våldsverkarna hade funnits även om inte Attac gjort det. Och det är väl ingen som tror att de hade slutat förstöra bara för att de inte kan göra det under demonstrationer. Dessutom tar svenska Attac avstånd från våld, och jag vill mena att 90 procent av medlemmarna i Attac är vänliga, fridfulla människor som bara vill göra något gott. Att det sen finns rötägg som smutskastar organisationen är synd, men det är ingenting Attac kan göra något åt, förutom att utesluta dessa rötägg.
Men för att göra det måste man hitta dem, och då är det redan försent, eller hur?

Attac är något väldigt positivt för politiken i Sverige, och arbetar för ett lovvärt syfte. Enbart genom att säga vad man tycker kan man förändra, och det finns många sätt att säga vad man tycker. Attac är ett av dem.

Av Emil Brännmark 17 mar 2001 12:17