"Blow me"

Det enda man ser är ett kvinnoansikte förvridet av ilska. Med ett vredesvrål tar hon sats för det knytnävslag som skall golva mannen framför henne.

I samma ögonblick som hennes knogar träffar hans näsa läggs en ljudmatta av aggressiv musik och filmhastigheten saktas ned någon sekund. I slow motion slungas mannens huvud bakåt i ett litet moln av bloddroppar. När knäna viker sig för honom och han är halvvägs nere på golvet tar filmen fart igen då kvinnan drar upp honom i kragen. Mannens ögon är glasartade nu och ansiktet smetigt med blod. Kameran gör en 90 graders sväng och lägger sig i grodperspektiv nedanför hennes långa jeansbeklädda ben. Filmhastigheten saktas ned kort igen när hennes stövelklack närmar sig kameralinsen för att ta sats till en rungande knäning. Hennes ben skjuter upp och träffar mannen i skrevet med sådan kraft att hela hans kropp lyfts upp. Hon släpper honom ifrån sig med äckel och förakt varpå han ledlöst rasar till golvet. Kvinnan gör en nervös lov kring mannens kropp, svär och sliter sitt långa blonda hår, sedan böjer hon sig ner för att leta igenom hans brallor, som ligger slängda på golvet. Hon får fram ett par bilnycklar och går snabbt mot dörren. Mannen är inte medvetslös utan har legat och stönat och vridit på sig sedan han föll till golvet. Just som kvinnan fått upp nycklarna och vänt sig om mot dörren sätter han sig upp till hälften och väser genom sammanbitna tänder; Hora! Utan att tveka vänder sig kvinnan om, tar två långa steg tillbaka och sparkar killen i maggropen med alla krafter, sedan går hon. Ute på gården står en svart Pontiac. Den långbenta kliver förbi kameran och går med bestämda steg fram till bilen utan att vända sig om.

Inne hos killen igen: Han stapplar fram mot den halvöppna dörren men ändrar sig sedan, tar ett par steg tillbaka och drar fram ett pumphagelgevär ur ett skåp.

Kameran befinner sig i passagerar sätet när kvinnan öppnar dörren, glider in bakom ratten och stänger om sig. Ett ögonblick sitter hon med bara raka armar, händerna vilande på ratten och blicken stint fästad vid horisonten.
Sedan böjer hon sig med ett ryck framåt för att dra igång motorn och stampar på gasen.

Hennes före detta man springer ut på gården iförd kalsonger och en nättröja, bakom honom i dörröppningen visar sig en halvnaken kvinna med skräck i blicken. I blint raseri tömmer mannen gevärets magasin efter bilen. Kvinnan bakom ratten räcker ut armen och ger honom fingret innan bilen med skrikande däck försvinner bakom en krök. Med ett vrål slungar kalsongmannen sitt vapen in i dammolnet - allt som finns kvar av hanns bil och hans kvinna.


***

Fade out till helt svart. Musiken tystnar. Sedan bara tjejens röst som säger Jag hörde någon som sa en gång att bitch betyder a Woman Beeing In Total Control of Herself.

***

Det svarta går över till vitt och sedan himmelsblått. Tystnaden bryts av fågelkvitter som snart ackompanjeras av Louis Armstrongs "What a wonderful world". Kameran glider från den blå himlen, som filmas genom ett fönster, ner till en sovande mans ansikte.

En man vaknar upp i en säng. Solen skiner in på honom genom fönstret och ett stort leende breder ut sig över hans läppar. Kameran glider upp ovanför honom och snurrar ett halvt varv, fokuserar fortfarande på ansiktet nu upp och ned i bild. Under glidningen förändras mannens ansiktsuttryck från lycka till undran, samtidigt tonas musiken ned till tystnad och man hör att någon annan finns i rummet. Kameran dyker ned bakom kudden samtidigt som mannen sätter sig upp. Delvis skymd av mannens rygg står en kvinna borta vid en byrå och slänger ut kläder genom den öppna dörren. Man får se mannens förvirrade ansikte igen då han säger Vad i helv... Kvinnan kastar en irriterad blick på honom och vänder sig mot rummets andra hörn: Ranko! Hon knycker med nacken åt sängens håll och fortsätter sedan kasta ut kläder. I hörnet sitter Ranko, ett jättelikt muskelknippe, nedsjunken i en fåtölj som ser alldeles för liten ut. Han skjuter upp solglasögonen i pannan och ser frågande på kvinnan, sedan på mannen i sängen. Ranko grymtar till och kommer på fötter, tar två stora kliv tvärs över rummet och sätter sig på huk framför mannen i sängen.
Ranko på bruten svenska: Jag skulle följa dig till dörren, men du hittar kanske själv?
Sängmannen: Vad i helv...

Allt blir svart till ljudet av en dov duns.

Kameran ligger ned bland kläderna i trapphuset när mannen från sängen landar med ansiktet framför linsen. Ranko stänger dörren och låser.

Mannen från sängen står på gatan och tittar upp på ett fönster. Famnen full med kläder, ropar:
Hallå, Lisa, vi kan väl snacka om det här va!?
Tjejen öppnar fönstret: Stick!
Mannen på gatan: Amän... jag kan väl åtminstone få min gitarr?
Från fönstret hörs tjejen ropa Stick!, och efter ett tag kommer en gitarr flygande ut för att krossas mot asfalten.

Ett litet tag till är det tyst, sedan börjar kameran cirkla runt mannen på gatan till tonerna av en gammal Stones låt. Medan han står där börjar han tappa kläderna på gatan, men hans tankar är någon annan stans. Till slut släpper han drömmande allt och börjar gå ned för gatan.


***

Fade out till helt svart, musiken tystnar. En mans röst säger: Fan. Tystnaden bryts av ljudet från en spinnande V8 motor som blir allt starkare.

***

Kameran är monterad bakom vänster framhjul på den svarta Pontiacen. Bilen flyter fram i hög jämn fart på en landsväg, den gula mittlinjen betas av med monoton rytmfasthet.

En man står vid sidan av en väg och väntar. Runt om honom sträcker sig ett oändligt stäpplandskap ut sig och horisonten omgärdas av disiga berg. Ett kamerafilter färgar himmelen rödaktig. Det enda som hörs är vindens susande. Kameran gör en lång inflygning mot mannen vid vägkanten och när den kommer nära cirklar den något varv runt honom för att sedan stanna i en närbild av hans ansikte. Hans uttråkade blick förändras när han registrerar ett ljud i fjärran.

Inifrån bilen ser man mannen räcka ut tummen när han kommer närmre. Närbild på kvinnans ögon under några sekunder, sedan tvärnitar hon när hon är mitt för mannen. Hjulen låser sig och bilen kanar ett femtiotal meter för att stanna i ett moln av damm. Killen tvekar lite innan han plockar upp en gammal sliten ryggsäck och börjar gå bort mot bilen. Motorhuven sträcker sig över en grov mullrande V8 som får luften att dallra av värme. Bilen påminner om ett stort flåsande rovdjur där den står och morrar vid vägkanten. Killen blir stående ett tag vid bilen med ryggsäcken hängande i handen. Han låter blicken svepa över horisontens vidsträckta berg och tänker: This is it. Sedan öppnar han dörren och slänger in väskan. I en enda rörelse har han satt sig och stängt dörren om sig. Ett evighetsögonblick förflyter innan han långsamt vrider huvudet mot bilens förare. En brud, tunn och finlemmad med det långa ljusa håret utslaget över bilens lädersäte. Gamla slitna jeans och en kanariegul T-shirt med orden Blow Me. Rätt snygg. Hon har rullat en fet joint som hon sätter mellan läpparna. I förbifarten nickar hon åt sin passagerare och tänder på. Mannen tänker: Hade det här varit tio år sedan skulle jag varit kär vid det här laget, men allt för mycket vatten har flutit under broarna sedan dess. Idag är man bara en dessilussionerad sate som sett allt det här för många gånger förr. Med en röst som låter hes och skrovlig efter allt för lång tid på drift frågar mannen vart hon är på väg. Tjejen har just tagit ett djupt bloss på sin joint och hennes blick försvinner i fjärran. Så slänger hon i växeln, stampar på gasen och utan att ägna honom en blick säger hon Vegas medans den tjocka blå röken strömmar ut genom munnen. Deras kroppar trycks bakåt när Pontiacens vredgade V8 rycker drar och sliter upp bilen på vägen igen. Snart kör de nästan dubbelt den tillåtna hastigheten och accelerationen börjar avta. Tjejen knäpper in ett band i bilstereon. Velvet Underground.
Hon räcker över jointen till killen och när han möter hennes glansiga blick ler hon och säger: hej.
Mannens tankar: Det var där i det ögonblicket som jag visste att det
Inte var någon idé att streta emot längre. Det var då jag blev kär.


***

Kameran står vid vägkanten när bilen blåser förbi. Fortfarande till tonerna av Velvet Underground börjar eftertexten rulla.

***

The End

Av Hannes Eder 23 feb 2001 10:33