Funny Felix - en film med värme

Efter att ha gått filmhungrig hela dagen söker jag återigen mättnad genom att ta mig in på Svea och sjunka ner framför Jacques Martineaus "Funny Felix".

Det var en slump som förde mig dit, men jag ska vara tacksam för att ha få sett en så befriande men samtidigt satiriskt instängd film. Martineau har tidigare regisserat produktioner för en något unken och smal marknad i Frankrike men har nu hittat rätt på ett både charmigt och sorgligt sätt. "Funny Felix" tar dig direkt med på en resa genom biomörkrets innersta hörn, på samma gång som den stannar så nära jorden du kan komma - genom vänskap, kärlek och sorg.

Redan efter de första biominuterna greps jag av känslan att jag hade kommit helt rätt. Oavsett vad det var för film jag var ute efter var detta något som skulle stanna kvar lite längre än de hastigt förbipasserande sekvenserna som annars dominerat festivalen. Jag kände att jag hittat min favorit bland de mängder som skulle radas upp - och filmen började.

Felix är homosexuell och har just förlorat sin mamma. Han har HIV och har precis börjat inse att hans timglas har stjälpt över åt andra hållet, och hans liv håller på att rinna ut. Han har aldrig träffat sin pappa, men Felix vet att han finns någonstans därute. En dag städar han sin bortgångna mammas lägenhet och hittar uppgifter som bevisar att hans pappa lever, och bor i Marseille. Detta är upptakten som leder Felix på en resa, en resa som skakar honom själv precis lika mycket som biobesökaren.

Felix börjar lifta genom Frankrike och under filmens gång byggs en ny familj upp omkring honom i takt med att han träffar människor på vägen. Det tablåartade franska landskapet ger liv åt rollfigurerna vilka svärmar runt Felix med skickligt utformade repliker i en maklig hastighet, vilket ger en tid att tänka efter och skratta - ja, det är faktiskt en komedi.

Felix själv är charmerande och öppen, han låter en stiga in i sitt liv och ge kraft åt biobildernas rörelse. Hans inställning till livet är lika oskuldsfull som filmens mer svart-komiska undertoner är allvarliga. "Funny Felix" bjuder på mycket som man kan relatera till vardagen men på samma gång bara existerar i tanken, det är detta som gör filmen så speciell. Sättet den lyckats blanda komedi och tragedi är superbt och väldigt fängslande.

Själva upplägget kan ibland te sig som en slags "road-movie" dumpad rakt ner i hjärtat av Frankrike och det är det som blir filmens svaghet. Den egentliga saknaden av en precis och strukturerad kärna medför vissa problem i historiens gång men det känns som bagateller när man dras med av den humor och energi som "Funny Felix" lyckas utstråla. Vad man också bör notera är den fina skådespelarinsatsen av Sami "Felix" Bouajila som lyckas med att hålla hög standard genom de dryga 90 minuterna som filmen varar.

Man kan inte annat än applådera en film som gör att man vill få ur sig ett rejält skratt och i nästa stund tvinga en att spärra upp ögonen av helt andra skäl. Utan tvekan kan man rekommendera "Funny Felix".

Av Peter Henning 12 feb 2001 10:08