Jag var på Fadimes pappas rättegång

Inlägg #1: Postat: 2002-03-14 15:13:00
prime
2. Jag delar din frustration över släktingarnas tystnad och otroligt fåniga "minnesförluster" men i många andra fall brukar vittnens tystnad bli misstänkt av oss som står utanför som att dom blivit hotade till tystnad.. denna tanke verkar inte alls ha slagit någon.
Inlägg #2: Postat: 2002-03-14 15:13:00
prime
Jag vill inte att du betraktar detta som kritik, ej heller som att jag försöker försvara "fel sida" utan endast som tankar kring det du skrivit då jag är lika bedrövad av hela historien som du är.
Inlägg #3: Postat: 2002-03-14 15:22:00
Ida
Jag tar det varken som kritik eller som att du försöker försvara "fel" sida. Jag hade också tankar med den benämningen, och den var kanske inte helt rätt. Men den illustrerar de starka känslor man får, som dessutom frustreras. Att mannen ifråga gick omkring med pistol i fickan för det mesta kanske får tjäna som mitt försvar?
Inlägg #4: Postat: 2002-03-14 15:23:00
Ida
Vad gäller släktingar som hotats till tystnad - den tanken har nog slagit flera. Är det inte hot det är fråga om så är det i alla fall någon slags överrenskommelse, det tror i alla fal jag.
Inlägg #5: Postat: 2002-03-14 15:26:00
prime
Håller med.
Inlägg #6: Postat: 2002-03-14 16:11:00
Jag
Det tror inte jag, det behöver inte vara så intrikat. Det kanske helt enkelt är som han själv sa: han vill inte vittna mot sin nära släkting/vän sedan 50 år tillbaka, oavsett vem han kan ha mördat. Det är inget konstigt med det. Alla människor betyder inte lika mycket för oss, så enkelt är det.
Inlägg #7: Postat: 2002-03-14 16:11:00
Jag
Om valet står mellan att skicka en av de personer man älskar allra mest i fängelse, eller att ljuga, så tror jag nog att många skulle ljuga. Utan att för den skull rättfärdiga den handling som personen begått. Folk prioriterar, det ingår i det mänskliga beteendet.
Laddar...