En gammal mans björnkraft

Här en mycket intressant artikel från i förrgår, om svenska Ruth som fyllde 110 år. Och dessutom en intervju med expert, som konstaterar att de som blir riktigt gamla minsann inte alls ofta har levt så hälsosamt. Det hänger där mest på generna. "För att nå hundra kvittar livsstil" Länk: svd.se

3 "För att nå hundra kvittar livsstilen" var länken. "Många har levt hemskt" säger experten, en kvinna hade rökt 40 cigaretter dagligen. Men klart att man tar ut svängarna lite i texten, det slog mig också.
Slarvar man för mycket är det lätt kört, men hoppet finns kanske för oss som slarvat lite lagom genom åren?

Civilkuraget är normalt sett rätt skralt, vilket vanligen beror på att en som ingriper ofta får göra det själv och stå sitt kast om den lyckas - men långt från alla gör det.
Åtskilliga som ingripit eller bara ansett något om det opassande i vad andra har haft för sej hamnar på sjuk- eller bår-hus.

Nej jag rekommenderar ingen att försöka leva upp till aktionshjältarnas bedrifter - den ensamme som står upp för lagen, som oftast i verkligheten får betala dyrt för den bravaden.

Det lustiga med denna historia är att självaste polisen vill ge mannen en utmärkelse. Polisen som annars har att förhålla sej till om den civile försvararen av lag och ordning möjligen skulle ha kunnat mer våld än vad som varit nödvändigt - något som en och annan åklagare fått en och annan civilkuragist bötfälld och till och med fängslad.

Advokatkåren har i det fallet ett tungt ansvar i sitt syndaregister - rättsväsendet ställer upp med en åklagare som inte är just annat än en åklagare - sedan kommer en hungrig advokat och visar framfötterna och sår tvivel i bevisningen ända till den grad att brottslingen går ur rättssalen med ett duktigt skadestånd på fickan och staten får betala advokatens nota.

Vittnen som till äventyrs inte skrämts att ta tillbaka sina vittnesmål eller hunnit kallna och begravas innan rättegången förstår plötsligen vilken makt skurkarna har, och får dessutom leva med den kränkning det innebär att inte ha blivit trodd och anklagad för att bara fabulera.

En annan sida av den så kallade brottsbekämpningen är att hjälterollen har kostat mången modig dennes sinnesfrid - hämndens mörka skugga blir inte sällan en livslång följeslagare.

Skulle i stället civilkuraget vara var mänskas självklara handling och då något fult är i görningen alla med ett vrål av ursinne kasta sej över den lede skurk och läxar upp denne direkt på plats skulle skurkvården troligen inte behövas - möjligen efter någon kanske väl hårdhänt avbasning i en säng på lasarettet - en chans att fundera ut ett bättre alternativ för sitt fortsatta liv.

Nja JanO - det skulle ju kunna vara så att alla i kassakön som en hungrig flock vargar slängde sej över den felande och med gemensamma krafter fick vederbörande på andra tankar - är inte det en skam att man överlät detta på en åldring och två biträden?
Men folk är ju ganska pragmatiska när det kommer till utmaningar - att inte offra sitt liv för pengar får man väl ändå tycka är rätt sunt. Svårare blir det att förstå då folk blundar för misshandel av barn eller djur eller för misshandel av levande varelser över huvud taget.
Ha det du också :-