Kulturelitens fördomar mot romantisk litteratur

Jag förstår inte problemet, det finns ju tillgänglig litteratur till envar smak. Är det så att skribenten saknar bekräftelse som läsare från det så kallade kultur etablissemanget?

För övrigt vill jag rekommendera "Dumskallarnas sammansvärjning" av Kennedy Toole.

Hej Simona!
Tänk på att du lever och skriver i just det land där vi är mästare på att hantera kväva känslor, med en unik elit som enbart interagerar
nedlåtande gentemot omgivningen då de känner sig hotade. Man lever, man lär, man gör - detta är utgångsläget för en gärningsmannaprofil av en seriemördare, detsamma gäller givetvis för oss mindre morbida, men vi väljer andra prioriteringar för handlandet.

Varken romance-författarna eller deckar-ditos kommer att tillhöra den litterära eliten, men du tycks tangera ett visst önskemål då du "...vi kastar ur oss argument som mer handlar om vårt eget tyckande än om åsikter grundade i någon sorts fördjupad kunskap? Kanske forskning till och med?"

Utan fördjupning uttryckte jag min åsikter i Newsmill då det gäller valet av genre och dess status.

"Inte f-n skulle pocketfolket orka vara sociala och bemöta objektiv kritik gällande alla deras favoritförfattare och dess litterära hjältar, då det verkliga livet inte verkar vara högprioriterat. Nä, skönlitteraturen har i stället skapat en asocial hemmamiljö för bl.a. deckarkonässörer, där de slickar sina skavsår efter cyklandet hem från dagens tunga arbeten i saltgruvorna. Efter den insatsen kan man förstå att de inte orkar med grannens ungar och knappt ens de sina. Så för att fortleva utestänger man omgivningen och slår upp sidan 149 för att överleva ännu en kväll. På sin höjd kan de delta i någon Quiz-tävling där litterära figurers namn framställs som vetenskap".
Länk: newsmill.se

#4 Då du får gå över till tantsnusk i stället.

Leif Arne inlägg 5. Ovanlgt KORKAT svar.

Jan du dillar vilt i din nattmössa!

Störande blaha i #5,7,8,9, men bra träning för förmågan att ignorera och att inte halka dit på oväsentligheter.
-----------
Just detta med att skönlitteraturen som bärare av djupare insikter inte nödvändigtvis behöver ha någon akademisk eller kulturmoderiktig litterär kvalitet är definitivt en träffande sanning.

Kultureliten har sina preferenser baserade på sin skolning indoktrinering som lärt dessa vad som är fint eller inte.

Vanligt och vad man menar "obildat" folk söker sej genom utbudet av litterära alster - i bästa fall utan förutfattade meningar, och kan finna värde i vad som helst då tilltalet passar oss.

Där bland vilka som helst av författarnas litterära transpirationer kan finnas de djupaste sanningar liksom bara agnarna från famlande blindsådd.

Således är det upp till läsaren att tolka och ta till sej det den är mogen för - och så kallad romantisk litteratur kan vara nog så - både förrädisk i att konservera kvävande moral som att öppna sinnen för lusten att verkligen älska.

Det jag själv bidragit med i litterär väg är eskapistisk erotik - men se upp - där finns där du minst anar det, både moral- och samhälls-kritik, men mest uppmuntran till modet att verkligen våga leva kärlek i alla dess aspekter...

Till skillnad från dig. HA!

En del sajter har inrättat en lektråd där leksugna gossar och i förekommande fall flickor kan husera fritt - frågan är om såsfolket skulle kunna hålla sina fingrar i styr i de mer seriösa trådarna om en lektråd inrättades även här - jag tvivlar på det, så lek på ni - jag får väl stå ut...

#16 Tack Jan O - jag behöver verkligen lite uppmuntran.

#18 - Min bäste Brunnegård,Bizon gör,enligt mitt förmodande,det ännu svårare för sig,han "knådar" till det!
Skulptera heter det visst?
Annars blir det ju rena "snurren"!
Till yttermera visso inträder också centrifugalkraften,vid "snurr",vilket kan vara nog så problematiskt!
Man måste kon/centrera/sig!

Nog nu med lustigheter,åter till Brunnegård,Kom!