|
Jan Olsson |
Undertecknad,som i sin ungdom arbetade på en Kemigrafisk anstalt i Malmö,kan tänka sig att inhalerandet av de kemikalier som användes för framställandet av Klicheer,kan ha medverkat till Svarta maskens dårdikter. - Så långt fram som på 50-talet hade man fortfarande inga som helst skyddsåtgärder vid framställandet.- I öppna kärl,skvalpades kemikalierna fram och åter,över plåtbitarna som skulle etsas till tryckbara bilder. - Som tur är har man nu helt andra och bättre tillvägagångssätt. - Själv var jag bara springpojke,ej medverkande vid framställandet. - Förhoppningsvis undgick jag kemikalierna. - Mvh.
|
|
Lennart Lundwall |
Absolut, Jan, kan ångorna från etsningen ha underlättat det absurda diktandet. Man blev tokig av det, sa vi gesäller. Samtida dadaister bl.a. Dali och liknande strömningar i tiden kan också ha inspirerat henne. Lite erfarenhet av dålig luft full av blyångor fick vi typograflärlingar på DN vid Tegelbacken de sista åren på 50-talet. Ibland kilade man in till kemigraferna för dom hade en annorlunda och svalare "smak" på sin skämda luft. Lite dårdikt bara det. Fläktar i produktionslokalerna fick vi inte uppleva förrän tidningen flyttade till Marieberg senhösten 1963. Det sved i ögonen av den rena luften och kanske lite av saknad efter alla snygga tjejerna i Klarakvarteren.
|