En partner räcker för mig

Inlägg #1: Postat: 2011-06-23 08:33:00
Lasse Wilhelmson
En vacker och klok text. Alla har vi brottats med problemet att nå en fungerande harmoni mellan hjärna, hjärta och det vi har mellan benen, vilket måhända är en förutsättning för det vi kallar för kärlek, som ger livet mening och utan vilken vi inte kan besegra de psykopater som styr världen.
Inlägg #2: Postat: 2011-06-23 15:03:00
Pia I
#1 Ja...håller med!
Inlägg #3: Postat: 2011-06-28 00:06:00
Karle
vi är alla olika tack o lov.Var o en blir väl lyckligast på sitt sätt.
Inlägg #4: Postat: 2011-06-28 02:39:00
Aguirre
Räcker jag för en partner ?
Inlägg #5: Postat: 2011-06-28 07:52:00
Jan Olsson
Det är frågan Augirre!
Inlägg #6: Postat: 2011-06-29 12:50:00
Ingenjören
Flersamma förhållanden är som du skriver inte till för alla, fungerar det inte för en så ska man inte ge sig in i det, svårare än så är det inte. Att folk ändå av för mig obegripliga skäl väljer att göra detta och ljuger för sin partner om att de är ok med det är för mig ett mysterium. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att ha en flersam relation med någon som inte är bekväm med det.

Att folk gör saker de egentligen inte vill för att få vara med den de är kär i är inte ett problem som är specifikt för flersamma relationer och jag ställer mig en aning tveksam till att man, som du, ska analysera det på det viset.
Inlägg #7: Postat: 2011-07-02 22:26:00
jan.brunnegård
Kåsören "Kar de Mumma"skrev att han hade inte ork att vara otrogen, nätt o jämt ork att vara trogen sin fru heller...
Inlägg #8: Postat: 2011-07-03 09:00:00
Dag Nilsson
Jag tycker också det är en fin artikel.

Ibland handlar det om rädsla för djup närhet, därför att man bär med sig sår sedan sina tidigaste barnaår. Ibland handlar det om rädsla för ensamhet, därför att man aldrig fick den mogna närhet ett barn måste få för att bli en trygg och välbalanserad vuxen.
När två vuxna människor kommer varandra nära väcks de tidigaste minnen till liv - i synnerhet om det föds barn i förhållandet. Det kommer an på hur man förmår hantera dessa känslominnen.
Inlägg #9: Postat: 2011-07-03 09:45:00
Per W
#7 :
Inlägg #10: Postat: 2011-07-03 15:32:00
Pia I
# 8 Men som sagt, inte säkert att tvåsamhet passar alla.Det beror nog på hur mycket trygghet vi fått som barn, dessvärre. Sen kan ju relationer se olika ut. En del människor accepterar att spela andra fiolen hela sitt liv, andra gör det inte. Jag tror att det är få livslånga relationer, som är vad vi kan kalla verkligt lyckliga. Där var och en får komma till sin rätt och fortsätta utvecklas som människa. Ofta dominerar en part relationen...det är min erfarenhet...
Inlägg #11: Postat: 2011-07-03 15:33:00
Pia I
.......man kunde ju bara titta på bröllopet i Monaco...för att få sina funderingar...
Inlägg #12: Postat: 2011-10-11 01:56:00
R.R
Tyvärr så finns det tjejer/kvinnor som hellre föredrar öppna relationer än ärliga och monogama relationer.Jag har aldrig trott på en öppen relation,jag får inte ihop det känslomässigt hur man kan ligga med en massa olika tillfälliga ragg å sedan gå hem till sin partner å tycka det är kärlek.I min hjärna och i min värld har man redan förbrukat allt vad äkta kärlek heter om man beter sej på det vidriga viset.Det är inte kärlek för mej utan snarare ett perverst kontrollbehov.

Speciellt om man själv är tillsammans med en kvinna som man tror älska en och sedan i smyg ändå har haft en öppen relation bakom ryggen på en som man själv aldrig har godkänt eller gått med på.
Det känns som man blivit mentalt våldtagen.Det hände mej men jag är dessto gladare idag att jag till slut kom på hur hon hade lurat mej,spelat teater under alla dessa år,fört mej bakom ljuset som det heter.Idag är jag mycket mer försiktig och mer på min vakt va det gäller tjejer/kvinnor.Jag håller dom alla på en armlängs avstånd och tänker inte släppa in en enda tjej/kvinna till i mitt liv som inte kan bevisa att hon är att lita på.Ingen mer otrohet,ljug å smussel i mitt liv.Det räcker så bra med det som redan har varit...
Inlägg #13: Postat: 2011-10-23 06:28:00
R.R
Näe just det pia.Tvåsamhet kanske inte passar alla,men då är man ärlig och säger det redan ifrån början till "den man är så kär i" och inte låser fast å invaggar "den man är så kär i" i falska förhoppningar så att "den man är så kär i" får en chans att välja själv ifall den vill vara kvar eller ej i den relationen.

Att skylla på hur mycket trygghet man har fått som barn eller inte är väl knappast "den man är så kär i" s fel.Ett sådant oerhört svek vill väl ingen frisk man vara med om igen,igen å igen.Men jag är glad att jag idag vet hur "vissa" kvinnor fungerar.Skönt bara att inte alla tjejer/kvinnor är lika oärliga som "vissa" andra här...
Laddar...