Evig optimism

Varken guld eller pengar holler sin ägare vid liv men tankar som ger de rätta känslorna.Odla kärlek, rättvisa, vishet och använd det som är i din makt till att bruka detta och du blir positiv.Kanske det kan bli en kedjereaktion och det blir do ännu positivare för var dag, varje morgon.Gör vad du kan i det lilla för din medmänniska där du är och det blir positivt för medmänniskan och för dej själv. Det är lyckligare att ge än att fo heter det ju.Och det ligger en stor rikedom i att vara nöjd med det man har och inte vara girig.Att tänka po allas bästa är det rätta och inte bara se till sej själv.kanske vi borde kämpa för den atmosfären, Sverige behöver med kärlek.

Det är fint att ge och kanske er insamling och enorma arbete mättar magar och ser till barnen i länder långt borta. Jag tycker det är beundransvärt. Nu pratar och skriver jag om de människor som finns i vårat land sverige och att se till de lidande i andra länder är storsint, #11, #12 Sverige behöver kärlek och det är det som saknas här!!! Det är mycket möjligt för utan det överlever vi inte, vad som mer behövs är att se till behov som mat, kläder, skydd mot kyla värme och vind.Många barn i Sverige far illa många gånger på grund av dåliga reformer, vi ökar klyftorna och innanförskapet minskar, Våga ta blicken från andra människors nöd i länder som är långt borta och se vad som människor är utsatta för i Sverige. För att kunna hjälpa behövs det sopas rent framför vår egen dörr...vi har ju flera hundratusen barn som praktist taget svälter i vårat land. Sluta klappa er själva på bröstet, Enligt finans inspektionen så lever var fjärde var 4:de familj under existensminimum och jag kan inte förstå att någon i vårat land över huvudtaget ska behöva befinna sig i den situationen. Vi har barn som förlorar sin mamma eller pappa och kanske båda i självmord, visst kärlek är bra men det gör inte människan mat i magen. Detta mina kära med kärlek ger jag er som information och vågar ni lyfta blicken nu och kärleksfullt se människan i Sverige inte enbart majoriteten utan även minoriteten!?

Alltså- jag tror Sverige behöver en Gudstro. En tro på att vi inte själva är nog. En tro på en högre makt. En sådan tro ligger i våra hjärtan.En sådan tro förenar, man får en gemensam nämnare, något att samlas kring.--Men jag vet att det är omöjligt. Jag vet också många männsikor, som inte skulle klara livet utan sin tro på Gud. Ett hopp som sträcker sig bortom våra egna krafter. En tilltro till den värld vi kommit till. En önskan om att få höra till just den här världen. Att vi alla är välkomna hit.För det är vi --och ska vara. Gud är den gemensamma nämnaren för alla folk på jorden. Gud är kärlek.