|
Inlägg #1: Postat: 2010-08-31 12:35:00
|
|
Jan Olsson |
Hur får man skalet hårt? - Kanske är det som en Sköldpadda? - är det på riktigt? - eller lattjar Du med oss?
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2010-08-31 12:43:00
|
|
Leif-Arne |
Ingalunda, charangon har verkligen en kropp av den död bälta. Hur man lyckats få den hård har jag ingen aning om, kroppen är väl väldigt hård och läderartad så man kanske behandlat den med någonslags hartz. Den måste ju vara rejält hård därför att 10 stålsträngar ger ett rätt duktigt moment, min tolvsträngade Bjärton t.ex. har en stålskena i halsen för att klara momentet, låt gå för att där spänns strängarna något hårdare.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2010-08-31 13:01:00
|
|
Jan Olsson |
Jag tycker det verkar hartznär omöjligt - ursäkta skämtet,men det var Du som började!!
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2010-08-31 18:27:00
|
|
Leif-Arne |
Kollade upp min bälta lite till. Halsen går en bit in i kroppen. tack red för att min bild fickl vara med. Bältans kropp är behandlag med någonslags hårdgörande geggamojja så att den blir tillräckligt hårt för att tillsammans med locket hålla de 10 strängarna. Hur min charango håller stämmningen vet jag inte ännu. Jag tvivlar på att den är lika stabil som Birgit min 12 strängade Bjärton.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2010-09-01 11:11:00
|
|
Bizon |
Leif-Arne - Den där hårda geggamojan är sannolikt lim och sågspån ett vanligt kombinations lim och fyllnadsmedel i sydamerikansk ickeindustriella musikinstrumentproduktion. Det är ju i stor utsträckning ett enklare hantverk med mer eller mindre kvalitet. En hel del av det som görs görs för turisterna och är inte spelbart utan viss korrektion. Styrkan halls och kropp kommer vanligen genom parallella stag limmade en bit upp i halsen under greppbrädan och vidare ner på lockets undersida. På de enklare instrumenten brukar locken dessutom vara för tjocka så att man blir tvungen att sickla ner en bra bit för att få någon godtagbar klang i dom. Personligen skulle jag i dag inte köpa en charngo med bältakropp då det finns alldeles utmärkta chrangon med vackra och mer stabila trälådor vanligen skurna ur ett stycke.
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2010-09-01 11:49:00
|
|
Leif-Arne |
#5 Du har faktiskt rätt i sak, det är ju ändå rätt onödigt att dräpa den stackars bältan om man kan göra fullgoda instrument ändå. Man behöver ju inte längre dräpa katter för att tillverka fiolsträngar heller. Nu har jag förvisso andra instrument av bättre kvalitet, jag skulle aldrig köpa en gitarr i så yxigt utförande. Men den går spela på även om den inte håller stämmning speciellt bra och klangen är rätt liten, i varje fall jämför med andra strängaspel jag har.
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2010-09-01 15:32:00
|
|
Bizon |
#6 nej turistcharngon har ändat mången bältas liv. Och jag föredrar dom små liven levande - lite tröst är det dock att deras kött för det mesta äts och då är det ju helt OK att även använda skalet. Förövrigt tycker jag mycket om charngons klang i den latinamerikan musiken, liksom tressen. Själv byggde vi några harpor i min verkstad som strängades med nylon men som detta till trots gav en bra bärton till den övriga instrumenteringen. Nuförtiden strängas ju även charangon med nylon. Är det trä eller plywoodlock på din charango? Tänkte på det jag sa om att sickla av locket som ju inte är lämpligt om det inte är gjort av riktigt trä.
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2010-09-01 15:47:00
|
|
Leif-Arne |
Det ser ut som ton trä, men jag tänker inte lägga så mycket krut på charangon, det är mest för kul jag köpt den. Mitt favoritinstrument, förutom min kära Hammond naturligtvis, är min nylonsträngade Aria från 1954, serienummer 521. Den som tror att alla japanska instrument är bajs är helt fel. Den har en sådan ton att man blir rent hänförd..
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2010-09-01 16:59:00
|
|
Bizon |
Nejdå inte är Japanbyggda gitarrer så dåliga numera. Jag har haft flera i den blygsammare prisklassen som definitivt varit bra.
|
| |