|
Inlägg #1: Postat: 2010-04-28 02:58:00
|
|
sunny fri |
En mycket tänkvärd dikt.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2010-04-28 11:37:00
|
|
Ännu en tjockis! |
Linda här. Så var det med den anonymiteten. Under alla år som fetmadebatten förekommit i media så har jag fått fullt klart för mig att fetma likställs med spetälska.
Helst skulle de med fetma spärras in i särskilda läger där de skulle svältas ner och sedan hastigt och lustigt försvinna från civilisationen.
De feta är en tärande sektor i samhället, de tar för mycket plats,är kostnadskrävande när det gäller klädtillverkning, upptar för mycket utrymme i sjukvården, livsmedelsindustrin tjänar grova pengar på feta. De feta kanske äter en balanserad kost men likt förbannat säljs också hälsovådlig mat i våra butiker.
Men vi kan inte komma undan det faktum att på oss feta finns det en kader människor som tjänar oerhört mycket pengar på oss!
Livsmedlesindustrin
Bantningsindustrin
Socialstyrelsen
Läkarna
Sjukvårdarna
Sjukgymnaster
Försäkringskassehandläggare
Handläggare på arbetsförmedlingari landet.
Politikerna som utfärdar doktriner och beslut som direkt drabbar de feta.
Försäkringsfirmorna som höjer årspremierna för de feta.
Exemplen är många...
Men det här är bara en del av de som tjänar feta stålar på oss!
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2010-04-28 12:01:00
|
|
Jan Olsson |
Jag gillar korpulenta kvinnor - men det anses nästan perverst,har jag förstått - förstår naturligtvis att det kan vara svårt att "bära" - lagom är väl ORDET i det här landet - lagom mullig är väl idealet? - men kom ihåg - det finns de som älskar er också!!!
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2010-04-28 14:32:00
|
|
Oompa Loompa |
Även jag gillar korpulenta kvinnor. Men jag hatar alla andra kvinnor.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2010-04-28 15:53:00
|
|
UNDANDE |
#4/ Är det då dom 200-300 kilos kvinnorna, som sätter sej på liggande män, och tar betalt för att göra det, som du gillar?
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2010-04-28 16:00:00
|
|
Leif-Arne |
#5 Fråga: vad är ett dyslektiskt troll?
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2010-04-28 16:22:00
|
|
Sweetnlow |
Linda, tack för en bra kommentar! Jag håller med dig om att feta människor blir behandlade som något värre än det katten har släpat in. Och det är många som tjänar pengar på överviktiga människor! Det ska gudarna veta! Min poäng med dikten var att med de hårda orden peka på den grymhet som drabbar den enskilde individen bara för att hon eller han råkar väga för mycket. Its a cruel world som den överviktiga sångerskan Beth Ditto skanderar.
Leif-Arne: Menar du dyslektiskt troll?? Jo, det är någon person som på internet utger sig för att vara nån annan och dessutom inte kan stava rätt. Tror jag! Vem sa det?
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2010-04-28 16:53:00
|
|
Leif-Arne |
#7Jo och därtill en slags åsiktsvampyrer utan eget liv.
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2010-04-28 17:48:00
|
|
Bitel E A B |
Jag tycker att vi kvinnor har lagomt mycket hull på våra kroppar, om vi på vidden på våra långbyxor har samma storlek, som den storleken som vi hade på våra skor, när vi hade vuxit färdigt på längden.
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2010-05-04 01:05:00
|
|
Killen |
En mycket fin dikt tillägnad Janne.
|
| |
|
Inlägg #11: Postat: 2010-05-04 07:40:00
|
|
George Debaly |
Välskrivet och tänkvärt. Mobbandet och förlöjligandet av överviktiga är bara ett exempel på hur sjukt vårt samhälle kan vara. Vissa överviktiga lider av ätstörningar/matmissbruk och får ändå utstå spott och spe för detta. Samtidigt skulle ingen komma på tanken att mobba en anorektiker, en alkoholist eller en narkoman för dennes missbruk, men överviktiga pekar man gärna finger åt. Professor Stefan Rössner talar om att det är bara 5 som går ner i vikt och samtidigt lyckas hålla den nya vikten, m a o förblir 95 överviktiga livet ut. De som gillar att decimera och trycka ner människor, måste tacka sin lyckliga stjärna över att det förhåller sig så.
|
| |
|
Inlägg #12: Postat: 2010-05-04 15:08:00
|
|
Algotezza |
Det som tar hårdare än omgivningens förakt är det egna föraktet som gnager ur självkänslan och löser upp meningen med livet i allmänhet och det egna livet i synnerhet. Lösningen kan då heta att tröstäta. Ett negativt kretslopp. Hur ta sig ur? Man kan till en början tala om det, skriva dikter om det. Ämnet är ju något tabubelagt, om man säger så.
|
| |