|
Michael Lundahl |
Så alla blir lyckliga om vi bara ser till människors *inre*, eller hur? Icke då... därför att det är fullt möjligt att vara ful, tråkig och intetsägande på insidan också... och när det väl är avslöjat... att ens inre är lika instressant och attraktivt som hötorgskonst... vad finns det då att trösta sig med? Då är det en gång för alla fastställt att man inte är något att ha... Så mycket bättre det blev då.
|