Inlägg #1: Postat: 2010-03-29 21:13:00 | |
Teddy Widegren |
Hörde Sture Bergvall på radion och funderar på den upplevelse han har av att ha vårdats in i en föreställning av att vara en seriemördare, men efter att han upphört att behandlas med de droger han tidigare ordinerats kommit till insikt om att alla sådana tidigare fantasier och bredvilliga försök att vara poliser, psykologer och vårdpersonal till lags till slut kommit till insikt om att allt detta bara varit lögn. Vad en resning och ett eventuellt frikännande innebär är att det går en eller flera mördare fria - vad har den eller dessa hittat på efter Kvick erkänt deras mord? Har det förekommit andra mord efter att Kvick omhändertagits inom mentalvården med samma eller liknande mönster som skulle kunna binda andra mordbenägna till de gärningar som Kvick nu säger sej inget haft med att göra? Att Sture Bergvall i dag är en mycket verserad och ganska så charmig person framgick med all önskvärd tydlighet av intervjun - om det är sant som SB nu hävdar - hur kan något sånt ske i modern kriminalhantering? Och vad görs för att söka de verkligt skyldiga? Jag såg tredje delen av Stieg Larsontriologin "Luftslottet som sprängdes" och kan inte låta bli att reflektera över möjligheten att det inte bara är i ryssland och tidigare sovjet som mentalsjukhusen använts som förvaring av för makten farliga individer så som bärare av obekväm sanning - i Kvickfallet har kanske polisens statistik av uppklarade brott möjligen haft en farlig lockelse, eller något än värre - vilken eller vilka krafter låg bakom de mördade israeliska så kallade turisterna? Och i övriga fall vilka böjelser och i vilka kretsar har man mörkat genom att låsa in en nerdrogad dåre på mentalsjukhus? Frågor som det nog inte är fel att söka svaren på i denna sanslöst galna värld.
|
Inlägg #2: Postat: 2010-03-29 22:13:00 | |
Janne B |
Även jag lyssnade på radiointervjun. Tycker att du gjort en bra sammanfattning.
|
Inlägg #3: Postat: 2010-03-29 22:45:00 | |
Bizon |
Tackar,,, ja nog väcker en sådan historia en del frågor - framför allt om den förmodade och ofta refererade rättssäkerheten verkligen är så rättssäker - begrepp som rättssamhälle och rättsstat framstår ofta mer som någon sorts mantra man upprepar i förhoppning om att det antingen ska besannas eller att folk ska förmås tro att det är så det är för att vi ska slippa se den krassa sanningen. Både min gamla tråd som det inte blev så mycket debatt omkring och den senaste om Lineafallet tyder på att det råder en anmärkningsvärd godtycklighet beträffande rättsskipning i allmänhet och den exekutiva makten i synnerhet. Frågan är om det inte skulle behövas en funktion med medborgarvittnen som är med i det olika rättsinstanserna som oberoende observatörer. För övrigt också inom djurhållningen och på slakterier...
|
Sourze [loggan] © Nättidningen Sourze, ett registrerat massmedium hos Radio- och
TV-verket. Sourze är också ett registrerat varumärke.
Databasens namn är Sourze. Ansvarig utgivare är Carl Olof Schlyter.