Jag älskar dig!

Ja, Danielle, det känns som en riktig uppmaning så här i vårens tid. För visst är vi väldigt pryda och tillknäppta. Inte för att jag tycker det är så kul med grovhångel vid bordet bredvid på fiket. Men att sjunga och ta några danssteg i väntan på bussen kan ju både hålla värmen uppe och roa ev. publik.

Nej Ingloz - livet är sällan statiskt lyckligt, det går i vågor som man brukar säga. Lustigt de där med singellivet föresten - många känner sej sakna singellivet då dom fått ihop det med någon och börjar se rutinerna nafsa dom i baken - medan andra efter ett par veckors singelliv saknar ögonblicken då dom kände igen den dom vaknar bredvid på morgonen. Omväxling förnöjer heter det, men kanhända får det vara lite måtta på det med :---------------- Men för att återgå till mitt första påstående om singellivets fröjder - det kanske inte passar alla och kanske inte heller för all framtid, att vara polygam eller seriemonogam som folk föredrar att kalla sej som nöjer sej med ett äventyr i taget får ofta en viss karaktär av ofullständighet - rätt vad det är har vi lekt av oss och kanske också känner oss redo för ännu ett litet steg i evolutionen med barn och familj. OK, inge fel i det under förutsättning att det efter det fria och otvungna levernet inträtt en viss bestående mättnad - annars blir de tidigare relativt lyckliga singlarna tämligen olyckliga dito med slitsamt dividerande med partnern om vem som ska ha vilken helg och var den lilla avkomman ska fira jul och nyår och vilken del av semestern som ska ockuperas av barn - den soliga eller regniga delen. Allt blir så oändligt mycket mer komplicerat om man inte gjort upp med sina romantiska drömmar innan man passerat bästföredatumet som attraktivt byte och det oavsett man är kvinna eller man...

Ja Ingolz - fast ordens melodi kommer nog mest an på den som sjunger dom, och kanske jag mer är av den meningen att visa deras innebörd än att använda dom som besvärjande mantra - detta inte sagt som motsatts till artikelns tanke, men ett litet komplement --------- Kul föresten att det gick så bra i Malmö :-

Ja smaka mycket på de orden. Jag har allrtid tolkat dem som att kan jag älska mig själv då klarar jag också av att älska andra. Om jag tycker om mig själv trots flera påtagliga brister - så är förlåtelsen nära då andra felar. Den som älskar blir älskad. Den som kan förlåta blir förlåten. God Påsk tillönskas!

#89/ Janne och Bizon, jag tolkar citatet som att klarar jag inte ens att älska mej själv - då klarar jag inte av att älska någon annan heller ... vad som blivit en växande tragik i dag är att så många unga bär på en smärta och ett självförakt som gör att dom skadar sej själva. Säkert skulle orden "jag älskar dig" behöva sägas till våra ungdomar litet oftare ... för övrigt tycker jag om din vinkling av kärleken, Bizon. Den självuppoffrande kärleken - men resten av ditt inlägg vill jag inte bejaka - att offret av Gudasonen skulle vara ett svek mot mänskligheten. Nej - jag vill fortsätta att fira en GLAD PÅSK!

Självfallet Ingloz - fira på bara :- Det var bara min egen lilla fundering kring den judisktkristmuslimska mytologin som av någon outgrundlig anledning genomsyrar en stor del av jordens befolknings nuvarande kultur. Att så många ungdomar mår dåligt och som du säger "skadar sej själva" har säkert fler än en orsak - men en, om jag förstått saken rätt är att det inte på något sätt kan upplevas som så särledes positivt att ha blivit född till människa. Jag har inte träffat många ungar som inte hellre skulle ha blivit född till häst, fågel, katt osv. Att vare en individ av arten människa som oavbrutet är i färd med att förgöra jorden, plåga livet ur andra arter innan vi äter upp dom och att ständigt leva under hotet att ännu ett förgörande krig ska drabba en själv och sina nära och kära är en tung verklighet. Att tro att detta elände är en kärleksfull guds verk faller på sin egen rimlighet - antagandet att det skulle vara en omnipotent makts verk likaså. Den gud med egenskaper som kärlek, och skapande förmåga är inte värd namnet "gud" om denne kan åse livets lidande utan ingripa. Hela mänskligheten är och har varit inbegripen i ett självskadebeteende som en ansvarsfull förälder rimligen skulle ha ingripit i för länge sedan utan en massa trams som jungfrufödslar och villkorad syndavskrivning - som dessutom enbart hade än mer folkligt religiösa motsättningar i släptåg. Och tyvärr Inglos, hur gärna jag än skulle vilja - någon annan kärlek än den själva livet genererar existerar bara i människans religiösa fantasier. Det skulle faktiskt vara helt underbart om det fanns en gud som tog hand om allt och bönhörde alla små kryp på denna jord som i sin vånda och dödsångest inför ätandets förbannelse som antingen tillfälligt mättar deras skrikande magar eller löser upp deras lekamen i livets ständigt pågående förmultningsprocess. Nu säger jag inte att denna livsvävs recyklingprincip inte är ett litet under i sej, eller att livet inte har något värde - det jag säger är bara att värdet av den kärlek som älskas utan religiösa löften om framtida kompensation eller statuerande villkor är värd så oändligt mycket mer än dessa föreställningar om skapelsens krona och att ett folk skulle åtnjuta någon särskild gunst hos sin skapare och stå över alla andra folk - alltså något som gäller all särbehandling,,, det gagnar ingenting annat än avundsjuka och en sådd av split och spe. Den dag om den kommer då vi som människor kan älska oss förbi allt sånt där då har vi kommit långt i vår förmåga att älska...

#12/ Tack Bizon! Det ska jag verkligen göra : Och en riktigt Glad Påsk önskar jag till dej med! - Dina annorlunda vinklade tankebanor gillar jag verkligen. Det är stimulerande att se saker från alla olika håll - Och jag är väldigt tacksam för den kärlek som själva livet genererar, och naturligtvis över själva livet, vem som än har gett oss det.

Då stämmer jag in med Bizon och önskar precis ALLA här på Sourze en riktigt GLAD PÅSK!! :

#17/ Åh men, Bison, det är ju precis vad som är meningen bakom det traditionella hälsningsfrasen. Glad och lycklig utan syftningar åt annat håll. Gult är färgen som gör mej glad, inte för att det är påskens färg, utan för att det är Solens, den som lyser från blå himmel om våren och väcker liv i naturen.