|
Inlägg #21: Postat: 2009-06-09 09:59:00
|
|
Janne B |
Tänk att det stora härliga sossepartiet numera mest synes vara ett parti för pensionärer i de gamla brukssamhällena. Men visst har SAP stora chanser att komma igen om de bara lyssnar på vad som är Ungdomens Frågor! Vad är det som oroar storstadens unga generationer bästa Mona???
|
| |
|
Inlägg #22: Postat: 2009-06-09 11:23:00
|
|
mats hägglöf |
Janne B beträffande kväner/samer - vilka var först? Denna fråga är av komplex natur och ett " sant " svar torde ej gå att prestera.Våra åsikter baseras på den värdegrund och livserfarenhet vi har,- och kanske också på vad man vill skall hända i framtiden.Jag finner det rätt att ifrågasätta samernas kultur eftersom de hävdar att renen är deras kulturbärare. Jag menar, det kan inte vara mycket till kultur om den inte kan leva av egen kraft utan ständigt måste söka stöd av ett samhälle som samerna i stort sett avskyr, och som de bekämpar och vill fjärma sig från. Mycket märkligt!!
|
| |
|
Inlägg #23: Postat: 2009-06-09 12:22:00
|
|
Janne B |
Mats/ Jag har bara talat med en enda person som sagt sig vara kvän. Han hävdade att de hade varit en stor folkgrupp i norr som dock hade blivit udanträngda av från öst inträngande samer.I ett senare skede ytterligare sammanpressade mot norr av finnar och svenskar. Han hade mkt dimmiga uppgifter om tid och rum. Jag frågade efter spår av bebyggelse eller gravar efter tidiga kväner. Men han sa att de bara hade byggt i ruttnade trå - ej i sten. Kanske det! Känner du till några byggnadsrester efter kväner?
|
| |
|
Inlägg #24: Postat: 2009-06-09 16:06:00
|
|
mats hägglöf |
Janne B: Nordiska Rådet har via boken Nordic Voices Nordbok 2005,Oslo erkänt kvänerna som en minoritet med eget språk.Detta bör även gälla samerna, ej som ett ursprungsfolk i Sverige.Träffade en nordisk kvändelegation kvällen innan de i Stockholm träffade vår jordbruksminister.De medförde kartkopior, som klart visade att kvänerna på 1600-talet hade renar i hägn runt Karesuando och Malmberget. Men tidens tand har i stort sett förintat spåren efter dessa rengärden. Sameinvandrarna från 1850-talet och framåt lade rabarber på dessa områden, har nu via stora EU-pengar börjat upprusta sina 150 år gamla
rengärden genom att röja och göra risstaket av " kulturella " skäl och därmed aktivt söka utplåna vad som fanns kvar av kvänernas kvänernas liv och leverne långt bakåt i tiden. Sv. Kvenlandsförbundets ordförande, Gertrud Monlund i Karesuando nås via gertrud.mtelia.com. Hon och Google kan lämna mängder med info.
|
| |