|
Inlägg #1: Postat: 2009-01-15 16:41:00
|
|
Leif-Arne |
Jag läste för några år sedan "Planerad kommunikation" i Växjö, när jag läser din text så tror jag den kursen hade passat dig bättre.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2009-01-15 21:48:00
|
|
Karin Holmberg |
Tack för tipset! Kanske något man kan läsa på distans eller så.
Alla tips är alltid välkomna, när det gäller den här typen av kurser. :-
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2009-01-16 11:21:00
|
|
Leif-Arne |
Jag delar annars din uppfattning att informtionen om en del kurser är ofta bristfällig och ibland felaktig. Det man kan reta sig på är även den beröringsskräck som tycks finnas mellan olika dicipliner. Jag är ekonom men har av intresse läst en del beteendevetenskap, där finns det beröringsskräck, i synnerhet från beteendevetarnas sida. Från min begränsade erfarenhet betraktat.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2009-01-16 12:20:00
|
|
Karin Holmberg |
#3 Intressant. Du skulle inte kunna utveckla hur du menar.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2009-01-16 12:31:00
|
|
Karin Holmberg |
Men du kanske närmar dig pudelns kärna, att universitetet är för "statiskt" och populistiskt känsligt.
Till exempel så hjärntvättas studenter med genusvetenskap nu. Populärt ämne att läsa. Okej, då är det ju självvalt.
Men parallellt med detta så präglas introduktionsföreläsningarna av institutionernas information tre långa i-ord här :-D om hur genusmedvetna de är. De är så måna att tala endast om det, så de glömmer att ta upp andra viktiga frågor.
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2009-01-16 12:32:00
|
|
Leif-Arne |
#4 Företagsekonomi är ju ett ganska spretigt ämnesområde, från bokföring och kalkylering till management och marknadsföring. Inom främst management så sysslar man mycket med processer som ligger betendevtenskap nära, hur nå en organisation är man arbetar mot gemensamma mål, vad är en stark företagskultur mm. Man måste därför läsa en del psykologi, socialpsykologi och eller sociologi. På ekonominstitutioner betraktas ofta betendevetare som "flummiga", men ändå behövliga. Attityden på en beteendevetarinstitution vs ekonomer är att -ekonomer är en slags omänskliga typer som bara räknar pengar-. Man ser ogärna beröringspunkterna. Det är synd för det är många.
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2009-01-16 17:45:00
|
|
Karin Holmberg |
Okej, jag tänkte lite på att det var det där du tänkte på. Jo, de pratar ju beteendevetarna själva om som ett problem.
Minns när jag läste kurser inom beteendevetenskap.
"Människan och språket" -Staffan Linell borde varenda student läsa på högskolan tycker jag till exempel. Den är så oerhört gränsöverskridande och utvecklar ett grundintellekt som alla behöver.
När kände du annars att det kom beröringspunkter, inom det du läste?
Nyfiken -lite mer konkret.
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2009-01-16 17:59:00
|
|
Leif-Arne |
Egentligen direkt när jag kom i kontakt med både marnadsföring och management. Den förste som tog hjälp av socialpsykologer för att förbättra sin marknadsföring påstås ha varit Richard Nixon. Han fick besked att hans mycket mörka skäggstubb fick honom att uppfattas skurkaktig, därför hade han alltid tjockt med puder på nosen. Nu hjälpte det inte honom i längden ändå.
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2009-01-16 18:01:00
|
|
Leif-Arne |
Själv tycker jag inte att det är fel om universitetsstudier inleds med en metodkurs.
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2009-01-16 18:20:00
|
|
GunnarL |
När jag läste företagsekonomi i Lund för 35-40 år sen så tycker jag nog att undervisningen ganska mycket gränsade till de mer renodlade beteendevetenskaperna. Inom marknadsföring ingick mycket psykologi, t.ex. när det gällde reklam, introduktion av nya produkter o.dyl. gick under benämningen "ekonomisk psykologi". Inom organisationsteori och management ingick stora partier av såväl psykologi som sociologi. Däremot tror jag inte att beteendevetarna läste någon ekonomi - gjorde de det så var det säkert minimalt.
|
| |
|
Inlägg #11: Postat: 2009-01-16 18:41:00
|
|
peter_ |
I ekonomisk teori har man väl ofta antagit att människor beter sig snävt egennyttigt och girigt maximerar sin penninghög som grundläggande drivkraft. Den människosynen har väl bara gillats av vissa moderater och det har väl gjort att ekonomisk teori har blivit politiskt laddat och känts biaserat mot högerideologi. Samhällsvetenskaperna har ju gått mycket djupare på beteendedelen och jag skulle tro att man som samhällsvetare ofta tyckt att ekonomisk teori förenklar beteendedelen för mycket och är högerideologiskt biaserat. Samhällsvetenskaperna har väl å andra sidan känts rätt så rejält laddat med vänsterideologi. Det är säkert bättre nuförtiden.
|
| |
|
Inlägg #12: Postat: 2009-01-16 18:49:00
|
|
Leif-Arne |
I många ekonomiska modeller talar man om "the economic man", dvs en person som fattar val utifrån vad som är mest ekonomiskt fördelaktigt kanske mest inom Natek medan beteendevetarna ibland har en "the emotional man" en person som fattar beslut efter maximerad behovstillfredställelse. Jag tror det är klokt att kunna anlägga båda betraktelsesätten.
|
| |
|
Inlägg #13: Postat: 2009-01-16 18:53:00
|
|
peter_ |
Ja, om man ska kunna göra realistiska modeller och förklara verkligheten och förutsäga förlopp så kan man ju inte förenkla för långt.
|
| |
|
Inlägg #14: Postat: 2009-01-16 18:55:00
|
|
Leif-Arne |
Beteendevetenskap och ekonomi har det gemnsammt att de i grunden bygger på ett systemteoretiskt betraktelsesätt. Alltifrån de minsta systemen fysikerns atom över biologens cell över medicinarens och psykologens system människan, till ekonomens och sociologens organisation/ grupp system till natekens och statsvetarens nation/ världssystem för att till slut hamna i fysikerns och astromomens system kosmos. Allt byger på en analys av system.
|
| |
|
Inlägg #15: Postat: 2009-01-16 18:57:00
|
|
Leif-Arne |
#13 Och så finns där ändå alltid samma förbehåll, -Allt annat lika-
|
| |
|
Inlägg #16: Postat: 2009-01-16 19:09:00
|
|
GunnarL |
15/ Det där med allt annat lika "ceterus paribus" om jag minns rätt är väl ganska förbehållet nationalekonomin - inte företagsekonomin. När det gäller konsumentens känsla av "nytta" vid t.ex. ett inköp så styrs den ofta mer av psykologiska faktorer än av ekonomiskt tänkande - speciellt när det gäller lyxvaror. Man kom mycket tidigt på att man inte kunde sälja exempelvis kosmetika till priser som motsvarade det ekonomiska värdet. För att konsumenten skulle känna tillfredsställelse skulle produkten vara dyr - och ju dyrare desto finare. Och därmed också högre tillfredsställelse hos köparen. Detsamma gäller ofta produkter som kläder, viner, osv. Produktens kvalitet är inte avgörande, utan upplevelsen av tillfredsställelse grundar sig i det höga priset. Därför stämmer inte teorin om "the economic man" generellt - de psykologiska faktorerna är minst lika viktiga.
|
| |
|
Inlägg #17: Postat: 2009-01-16 19:20:00
|
|
Leif-Arne |
Jo just vid positionering är det inte fel att ha Maslovs behovspyramid i åtanke, bl.a. för att förstå varför metaprodukten i en del fall viktas mer än produkten i sig.
|
| |
|
Inlägg #18: Postat: 2009-01-17 00:18:00
|
|
GunnarL |
17/ Det finns ganska många underliga exempel på detta fenomen. Ett klassiskt exempel är kulspetspennan. På 50-talet betalade man 60-70 kr en normal månadslön låg vid tillfället på ca 500 kr för en kulspetspenna som var betydligt sämre än dem som man i dag delar ut gratis! Varför? Naturligtvis en statussymbol, eftersom det var en radikal nyhet. Detta brukar vara typexemplet på hur man "skummar" en marknad - således ren psykologi, där statusen betydde mycket mer än nyttan. I dag eller åtminstone i går rådde en smått hysteri bland framför allt unga människor om boendemiljö boendet är ju en av Maslows basprodukter. Man betalar alltså tredubbla priset för en lägenhet i stadskärnan för att undvika ett pendlingsavstånd på tio minuter med väl fungerande kollektivtrafik! Rationellt? Inte alls - enbart psykologi! Sådana beteenden talade vi mycket om under min studietid - ekonomisk psykologi som sagt!
|
| |