Religion är ingenting att tro på

Inlägg #1: Postat: 2008-12-27 17:24:00
Elvy
Varje söndag fram till början på 1960-talet så var det vanligt att någon av prästerna från Harads kom till Hapträsk och där fick då oftast min farmors stora kök duga som bönehus. Den numera under vintrarna av människor obebodda byn Hapträsk är belägen två mil norr om Vidsel.
Inlägg #2: Postat: 2008-12-27 20:20:00
Janne B
Bästa Elvy - du väcker gamla minnen hos mig. De fruktansvärt kalla vintrarna 1940-45 gick det inte att värma upp Svenskkyrkan ordentligt, så mässorna hölls ofta/ibland för en stående publik i skolsalen. Missionshuset hade så tunna väggar så det var ingen ide att försöka värma upp - så man gick till största köket i byn. Ibland kom våra militärer till byn Ullene med hästvagnar. Då ockuperade de Missionshuset men inte Svenskkyrkan. Min moder gnölade om detta.Därtill rekvierade militären ett rum i vår trerummare - för officerarna o de förväntade sig att mor skulle vara deras matpiga....Far bet ihop men det kunde inte mor Margit.
Inlägg #3: Postat: 2008-12-27 20:29:00
Janne B
Elvy/ När jag kom till Umeå 1962 som 23 åring, satt jag ofta och lyssnade på de gamle ute i byarna.De kunde berätta att prästerna i Lappmarken tills helt nyss gav sig ut på 10-20 mila vandringar varje vår-sommar för att räkna folk i byarna.De skulle ta sig över djupa mossar och strida strömmar. De fann byar där nästan alla dött i TBC under vintern - ja det fanns andra farsoter också. Familjer hade svultit ihjäl eller frusit ihjäl så sent som på 1930-talet. På hösten varje år skulle prästen sedan sända in en rätt noga statistik till Biskopen med en ämbetsberättelse....Har du hört liknande sker Elvy?
Laddar...