| Inlägg #1: Postat: 2008-12-20 10:27:00 | |
|
John Gustav |
Sant eller inte? Detta eviga dravel verkar inte veta sitt slut! 2002 kom boken A million little pieces skriven av James Frey. "En självutlämnande och omskakande historia om ett liv fyllt av tusen misstag" är en bland många kommentarer till boken. Sedan kom det som känt fram att det var si och så med "sanningen." Och nu är farsen igång igen runt en såpass medioker författare som Liza Marklund. En undran är kanske på sin plats om det inte åter handlar om avundsjuka och pengar. Låt oss tänka tanken att böckerna Gömda och Asyl bara sålts i ca 1500 ex vilket är en vanlig första upplaga Det hade blivit ungefär tjugofyratusen kronor till författaren. Inte så mycket för ett års arbete. Inte heller så mycket att uppröras över för den avundsjuke. Men återigen glöms det bort vad en berättelse är eller vad berättaren har för rättigheter och skyldigheter.
|
| Inlägg #2: Postat: 2008-12-20 10:32:00 | |
|
John Gustav |
Vem är en historieberättare och vad är hennes rättigheter och skyldigheter?
En historieberättare är någon som berättar historier och omarbetar myter, med andra ord historier med symboliska referenser som är delade – eller åtminstone kända av eller i alla fall ifrågasatta av – en grupp eller gemenskap. Att berätta historier är en grundläggande aktivitet i alla grupper eller gemenskaper. Vi berättar alla historier, utan historier skulle vi inte vara medvetna om vare sig vår historia eller våra relationer till våra grannar. Livskvalitet skulle inte existera. Men historieberättare gör berättandet av historier till sin aktivitet, sin specialisering; det är som samma skillnad mellan en gör-det-själv-hobbyreparation och en snickares arbete. En historieberättare återupprättar – eller borde återupprätta – en social funktion jämförbar med den som den afrikanska grioten, den keltiska barden eller poeten i antikens Grekland hade. |
| Inlägg #3: Postat: 2008-12-20 10:32:00 | |
|
John Gustav |
Berättandet av historier är ett underligt arbete, det kan vara till gagns för dem som utvecklar det, men det är alltid ett arbete som är lika integrerat i livet som att släcka eldar, plöja fälten, hjälpa de handikappade… Med andra ord är historieberättaren inte en konstnär. Historieberättaren är en skildringens hantverkare.
|
| Inlägg #4: Postat: 2008-12-20 10:35:00 | |
|
John Gustav |
Skyldigheter! Historieberättaren är skyldig att inte tros sig vara överlägsna sina medmänniskor. Alla eftergifter till den förlegade idealistiska och romantiska bilden av historieberättaren som en mer känslig varelse, i kontakt med en upphöjd nivå av varat även när hon skriver om absoluta banaliteter är illegitim. De mest fåniga och mest komiska aspekterna skrivandet är i grund och botten baserade på en degenererad version av författarmyten, vilken förvandlar hantverkaren till en ”stjärna” eftersom hon på något sätt anses vara överlägsen vanliga dödliga – mindre bedrövlig, mer intressant och ärlig i en heroisk mening eftersom hon genomlider skapandets kval.
|
| Inlägg #5: Postat: 2008-12-20 10:39:00 | |
|
John Gustav |
Rättigheter?
* Historieberättare har rätten att inte framträda i media. Om en rörmokare väljer att inte framträda så är det ingen som håller det mot henne eller anklagar henne för att vara en snobb. * Historieberättare har rätten att inte förvandla sig själva till dresserade djur i en mediabur, föremål för litterärt skvaller. * Historieberättare har rätten att inte svara på frågor som de inte anser är relevanta privatliv, sexuella eller gastronomiska preferenser…. * Historieberättare har rätten att slippa fejka expertis angående något ämne. * Historieberättare har rätten att använda sig av civil olydnad för att motsätta sig alla krav från dem publicister inkluderade som försöker ta deras rättigheter ifrån dem. Wu Ming Våren 2000 |
Sourze [loggan] © Nättidningen Sourze, ett registrerat massmedium hos Radio- och
TV-verket. Sourze är också ett registrerat varumärke.
Databasens namn är Sourze. Ansvarig utgivare är Carl Olof Schlyter.