|
Jag har själv övervägt självmord vid några tillfällen i livet men ofta har jag haft någon som jag inte kunnat göra så illa att tänka på.Har man t. ex barn kan man inte ta sitt liv.Det vore fruktansvärt hänsynslöst emot dem.När jag var yngre tänkte jag se till att jag skulle slippa förlusten av Min Käre äldste livskamraten då han är så mycket äldre o jag faktiskt inte riktigt tror på att jorden kan överleva hans död.Solen slocknar o månen ramlar ner.Känner jag.Nu när jag står inför hans sviktande hälsa o allt högre ålder inser jag att han ju behöver mig nu:utan mig hade han legat på långvården eftersom jag som sjukpensionär har tiden han behöver då han inte kan lämnas ensam!! Att han som varit urstark kunde komma att behöva mig på det viset hade jag inte tänkt på då jag planerade att dö.
|