De ska va gött å leva - för alla 2

Den här tråden diskuterar artikeln De ska va gött å leva - för alla 2.
Inlägg #1: Postat: 2008-08-06 11:20:00
Det är väl inget uppseendeväckande att ekonomin går i cykler. I en en lågkonjuktur kan vi dra åt svångremmen något hål för att släppa ut den igen när det blir ljusare tider. Jag vill hellre diskutera långsiktig ekonomi och omställning till ett klimatvänligare levnadssätt. Vi mar mycket att lära av u-länderna när det gäller tillvaratagande och inovationer. Vi har mage att klaga på höga matpriser och samtidigt slänga 1/4 av maten. Bostäderna tycker vi också är för dyra. Sverige har bland de högsta bostadsytorna per person i världen. Orättvisor ska vi fortsätta att jobba med men generllt finns det ingen anledning att klaga. Regeringen tycker jag gör ett bra jobb och det gjorde den föregående också. De flesta beslut som fattas av departementen är oberorende av partifärg.
Inlägg #2: Postat: 2008-08-06 19:03:00
Uno Hansson
#1/ NA, vad är det för något i det som jag skriver, som antyder att det är ”uppseendeväckande att ekonomin går i cykler”? Jag berör ju inte ens något om konjunkturcykler. Det som jag försöker skriva och beskriva gäller i högsta grad hållbar och långsiktig ekonomi, med avsevärd minskning av klimatpåverkan, fotavtryck och försörjningsomland. Det är troligt att det finns en hel del som vi kan lära av u-länder, men vi bör kanske försöka hjälpa dem med att göra diverse ”frog leaps”, så att de direkt hoppar över och inte upprepar det värsta av industriepokens sociotekniska misstag, när det gäller hushållning med naturresurser och bevarande av biologisk mångfald. Du har rätt i att det bara är dumt att klaga på höga matpriser och jordbrukssubventioner. Det som jag försöker diskutera är vad som bör kunna vara möjligt att göra, för att på lång sikt och fortlöpande få ner arbetskostnaderna och därmed priserna och momsen så långt som det bara går, samtidigt med kvalitetssäkring och minskning av klimatpåverkan, footprint, foodprint, och försörjningsomlanden. Kostnaderna på mat, bostäder och annat privat är förstås sådant som riksdagen och regeringen varken kan eller bör försöka göra något åt. Det är istället något som konsumenterna i form av prosumenter producerande konsumenter tillsammans med gärna i symbios med de användar-/anläggningsintensiva tjänsteföretagens anvesterare användande investerare bör bilda gemensamma samarbetsorgan för att lösa. Exempelvis med samverkande teknikupphandlingsavtal direkt med ”underleverantörer”, legotillverkare, samt kvartersnära monterings-/ uthyrnings- och demomonteringsföretag mud-företag. Dessa mud-företag är då helt inriktade på kostnadsoptimal återanvändning, återvinning och logistikoptimering för recirkulation i kretslopp.
Inlägg #3: Postat: 2008-08-12 15:02:00
Per-Olof Persson
1. Det hjälper inte att produktiviteten produktionen per arbetstimme ökar om den totala produktionen inte ökar. När befolkningen ökar i snabbare takt än produktionen av bostäder och livsmedel, kommer människor att använda mer pengar per bostad och per enhet livsmedel. Priset på bostäder och på livsmedel stiger.

2. Den allmänna prisnivån inflationen kan enbart öka under tre förutsättningar: A Produktionen sjunker, B penningmängden ökar, C människor använder mer pengar för att köpa konsumtionsprodukter minskar sitt sparande. Oftast ökar penningmängden samtidigt som produktionen ökar. En ökning av produktionen är prissänkande.

3. Jordbrukssubventionerna har tidigare lett till överinvesteringar och överproduktion inom EU och i USA. Överskottet har genom subventioner sålts ut till ett lågt pris. Ändring av subventionerna har lett till att jordbruket har fått betalt för att inte producera. Överinvesteringarna har förvandlats till underinvesteringar och produktionen av livsmedel har stagnerat. Samtidigt ökar penningmängden och människor använder mer pengar per enhet livsmedel. Priset på livsmedel stiger.

4. Bristen på hyreslägenheter beror på hyresregleringen. Ingen privat byggare kan bygga hyreslägenheter som uppnår till vinstkravet. Stigande hyror är normalt sett en signal om att det är brist på bostäder och att nya hyreslägenheter måste byggas för att möta efterfrågan. Denna prissignal existerar inte idag.

Viktigt att komma ihåg är att höga vinster på en oreglerad marknad inte är prishöjande. Högre vinster innebär större investeringar och att en större produktion sänker priserna.

4.
Inlägg #4: Postat: 2008-08-16 02:01:00
Uno Hansson
#3/Svar på svar 1-2: Per-Olof, ett uppriktigt tack för din kommentar. Vettiga kommentarer är ganska så sällsynta här på Sourze. Dessa skolexempel för marknaden totalt stämmer säkert. Men det som jag efterlyser är en debatt om vad som i princip skulle kunna hända om konsumenterna prosumers producerande konsumenteroch användarna anvesterarna användande investerare går samman på motsvarande sätt som arbetarna gjorde för ca hundra år sedan för att försöka differentiera produktionen med teknikupphandlingar.
Inlägg #5: Postat: 2008-08-16 02:06:00
Uno Hansson
forts/När det gäller att förse sig med samma sorts vatten finns det två valbara sätt på marknaden, mindre än 0,01 kr/liter från kökskranen eller ca 10 kr/l för att hämta/återlämna en returflaska från butikshyllan! På 1960-talet bodde jag i omodern etta i centrala Gbg med 55 kr/månadshyra och flyttade vi skulle ha barn till mindre centralt nybyggd trea á 460 kr/mån. Den valbarhet som finns idag är ca 8000 kr/mån centralt eller ca 5000 kr perifert dvs. skillnaden diffen är mycket mindre. Med teknikupphandling t.ex. 100 000 medlemmar via Internetoch avropsavtal "legotillverkare, underleverantörer" om ökad produktivitet automatisering, datorisering, IKT osv. så finns det ingen logisk anledning för att inte byggnadssektorn skyddad verkstad inom Sverige skulle kunna öka produktiviteten i takt med övriga sektorer.
Inlägg #6: Postat: 2008-08-16 02:08:00
Uno Hansson
forts/Citat: ”Kostnaderna för byggmaterial har de senaste sex åren ökat mer än dubbelt så mycket som inflationen. Bokhyllan Billy kostar idag 11 procent mindre än för tio år sedan. Samtidigt kostar en spånskiva på den svenska byggmarknaden i dag omkring 20 procent mer.
Matbordet Norden kostar i dag 13 procent mindre än för tio år sedan. Samtidigt har snickerier i den svenska byggsektorn ökat i kostnad med omkring 20 procent. Och golvlampan Antfoni kostar i dag 30 procent mindre än för tio år sedan. De senaste sex åren har kostnaden för el-material i ett flerbostadshus ökat med omkring 40 procent.”

Länk: bt.se
Laddar...