Passion för fotboll vs passion för kyrkan

Inlägg #1: Postat: 2008-06-09 17:52:00
Janne B
Unto har samlat ihop sitt vetande och gjort ett utlåtande. Tack så mycket. Ja
Inlägg #2: Postat: 2008-06-09 18:06:00
Unto S
>1. Tack själv Janne! Jag går inte i kyrkan – under skoltiden var man tvungen att lyssna på prästers vidskepelsepredikningar. Jag går inte heller på fotbollsmatcher längre, jag tål inte när publiken kommer i extas. I liknande extas lär väl frikyrkofolket befinna sig på sina möten.
Inlägg #3: Postat: 2008-06-09 18:55:00
Janne B
Nähä du Unto/ Jag har varit på tusentals möten hos Missionskyrkan, Baptistkyrkan, Metodistkyrkan osv. och aldrig sett röken av någon kollektiv extas. Det går nästan lika lugnt till som hos Sv.Kyrkan utom då ett gäng drag i gång med gospels och spiraler. Nog kan man hitta enstaka individer som är starkt rörda, som vissa är på fotboll. Men detta är ju så "himla" naturligt. Jag är helt säker på att du i det privata låter dina känslor gå upp och ner - som ett friskhetstecken.
Inlägg #4: Postat: 2008-06-09 19:00:00
Janne B
Det påminner om extas ibland på ett fåtal pingstvänmöten och kanske hos Livets Ord. Men hur äkta är det? Kan man kontrollera en extas? Jag har så många ggr på bild / TV sett hur predikanten knäpper till med fingrarna, så blir allt tyst på några sekunder. Först eldar han upp folks känslor till ett stort sorl och sedan är det som om han vred om en strömbrytare.Inte är det äkta extas!
Laddar...