Tidningen rutinrapporterar om innebrända barn

Showing page 3 of 7: 1  2  3  4  5  6  7
Inlägg #41: Postat: 2008-01-31 21:16:00
Leif-Arne
Paradoxen är att båda verkar ha anlag till kamikazeflygare. På något sätt är det som om jag själv nu får tillbaka för allt vad jag själv har utsatt mina föräldrar för.
Inlägg #42: Postat: 2008-01-31 21:20:00
GunnarL
40/ Det var ett billigt svar CMO! Och detta är mitt sista inlägg på Sourze - Hej då alla goda och onda sourzare.
Inlägg #43: Postat: 2008-01-31 21:25:00
CMO
42/ Hurra!
Inlägg #44: Postat: 2008-01-31 21:32:00
Janne B
Min Gud, vart är Sourze på väg...?
Inlägg #45: Postat: 2008-01-31 21:35:00
CMO
44/ Patetiskt..
Inlägg #46: Postat: 2008-01-31 22:26:00
trebarnsmorsan
CMO - utifrån den här diskussionen verkar det som om du blandar ihop två olika saker - empati och trygghet. Man kan vara empatisk utan att söka trygghet.
Inlägg #47: Postat: 2008-01-31 22:38:00
CMO
46/ Jag vet inte vad får du det ifrån. Jag håller inte med, jag försökte diskutera just trygghetsjakt, och det inte nödvändigtvis bara i Sverige. innan Janne B fick ett av sina spel och gick till personangrepp
Inlägg #48: Postat: 2008-01-31 22:54:00
Inger Olsson
CMO: s startar tråden med ett faktum om att det inte är så längesen man i Sverige o f t a förlorade ett el. flera av sina barn. Men hans påstående som följer är besynnerlig. Finns ingen utveckling av resonemanget/ tunga argument för detta:
Inlägg #49: Postat: 2008-01-31 22:54:00
Inger Olsson
"Det är något slags produkt av vår ständiga jakt på trygghet in absurdum som gör oss ovilliga att tänka att livet kan gå vidare efter att man har drabbats av något sånt här."
Du som kallar dig lärd, högt skolad, ska väl veta hur man argumenterar än det som följer i dina övr. comments?
Inlägg #50: Postat: 2008-01-31 22:56:00
Karin Holmberg
Även om ni bråkar, och det finns gammal förtret från andra sammanhang mot varandra, så kan jag inte låta bli att ta in CMO:s reflektion om "vår ständiga jakt på trygghet i absurdum".
Inlägg #51: Postat: 2008-01-31 22:59:00
Karin Holmberg
Det ÄR ett inte helt lätt område att förhålla sig till, det här med säkerhetsmedvetenhet.
Inlägg #52: Postat: 2008-01-31 23:02:00
Inger Olsson
Sen kan jag undra om Janne B menar att de föräldrar nu som lät barnen sova på övervåningen för alltid kommer att bära en skuld som kanske blir dem övermäktig? "Poängen" blir då att de inte kan leva med sin skuld?
Och det har inte ett smack med CMO: s" vår ständiga jakt på trygghet in absurdum"...
Inlägg #53: Postat: 2008-01-31 23:05:00
CMO
49/ Det fanns ingen att argumentera med eller mot Inger. Janne B och GunnarL trodde att det var ett angrepp på Sverige eller ännu värre ALLA SVENSKAR. Med det vanliga tjafset som följd. Sen kom Jocke in på en kant och virrade det till det ytterligare.
Inlägg #54: Postat: 2008-01-31 23:05:00
Inger Olsson
Det intressanta är ju CMO: s egna förhållningssätt till begreppet "trygghet", vilket också inkl. vilken världsbild och därmed människosyn man har. Det är ofrånkomligt.
Inlägg #55: Postat: 2008-01-31 23:09:00
Inger Olsson
CMO: började urspårningen med att du kände dig personligt påhoppad med
1 Janne B: "De som inte trvis med det brukar utvandra till ngt asocialt ställe..."

Och sen tappar du också koncepterna?
Tråkigt i s f. Det är ett intressant ämne hur vi handskas med det som vi inte kan med pengar betala oss fria från...
Inlägg #56: Postat: 2008-01-31 23:22:00
CMO
55/ Jag har mina "koncepter" i tryggt behåll. Notera att jag skriver "vår" i startinlägget. jag räknar in mig själv. Det är ett välfärdsproblem om man nu anser att det är ett problem som jag ser det.
Inlägg #57: Postat: 2008-01-31 23:32:00
Janne B
52 Inger O / Dessa föräldrar handlade inte annorlunda än tusentals andra goda omtänksamma föräldrar. De kan inte lastas varken juridiskt eller moraliskt. / Men jag har levt nära personer/ familjer i liknande situationer som varit med om så svåra tragedier att de aldrig fått ro i sitt sinne.. / Stå vid en isvak och se två barn försvinna är mer än en människa kan bära./Jag tror du förstår mig Inger.
Inlägg #58: Postat: 2008-01-31 23:35:00
Janne B
Själv har jag varit med om att en ettårig dotter dött i mina armar. Hon var svårt sjuk, handikappad. Hon hade dålig prognos på många sätt. Jag bar henne mycket i mina armar. Fortfarande efter 25 år kan jag känna saknaden i armarna efter detta lilla liv....hon fattas mig.
Inlägg #59: Postat: 2008-01-31 23:37:00
Janne B
Men Inger jag känner att jag behöver mera sinnesro och inte dessa ständiga.....Så jag gör som GunnarL - drar mig bakåt men inte helt hållet kanske....
Inlägg #60: Postat: 2008-01-31 23:38:00
Jan E
Märklig diskussion. Det tycks dock vara CMOs provokativa inledning som startade det hela. Att skriva att det inte var länge sedan som föräldrar överlevde flera av sina barn stämmer i och för sig, men då handlade det ju mest om sjukdom som man inte hade någon bot för. Människor visste att barnadödligheten var hög och man var beredd på att alla ens barn kanske inte skulle överleva.
Showing page 3 of 7: 1  2  3  4  5  6  7
Laddar...