|
Inlägg #21: Postat: 2008-01-30 12:57:00
|
|
Janne B |
Vi har en "uppmaning" i centrala nervsystemet att fortplanta oss. Detta kan vara plågsamt om man tar det som ett individuellt krav. Det blir mer avslappnat om man mer ser det som en uppmaning att vårda släktens gener. / Vi vet att våran Ramona spinner på detta tema. Den efterlängtade boken. Jag tror att det är mkt viktigt just nu att stressa av yrkeskvinnor i 35 årsåldern. De är inte skyldiga släkten något biologiskt barn!
|
| |
|
Inlägg #22: Postat: 2008-01-31 15:37:00
|
|
Telluselle |
Så, om jag inte har barn så skulle jag inte kunna ha en mening med livet???!!! Det är inte en fråga om semantik för mig. Jag vill veta vad det är som gör att du/ni anser att vissa människor är värda mer än andra? Blodsband är ett svar, är detta det enda?
|
| |
|
Inlägg #23: Postat: 2008-01-31 15:58:00
|
|
Leif-Arne |
22 Tja det är nog individuellt hur man formulerar en mening med livet. För mig är det att lämna livets stafettpinne vidare. Alla människor är lika värda, men alla betyder inte lika mycket för mig, mest beyder mina barn, min fru, mina syskon föräldrar vänner och bekanta. De jag har relatioer med. Andra blir mer absrakta, för mig. Men mer konkreta för andra.
|
| |
|
Inlägg #24: Postat: 2008-01-31 16:03:00
|
|
Leif-Arne |
Något som händer när man blir förälder är att man inte längre är huvudpersonen i ens liv. För de allra flesta människor är just ens barns födelse den i särklass viktigaste händelsen. På något sätt blir det uppenbart att min uppgift ar att se till att de här krypen får ha det bra och åxå själva få möjligheten att föra stafettpinnen vidare.
|
| |
|
Inlägg #25: Postat: 2008-01-31 16:12:00
|
|
CMO |
Att föra stafettpinnen vidare kan ju också ses som att man vill bidra till lämna världen i bättre skick än när man kom in i den. Sen menar vi olika saker med "bättre skick" och hur man åstadkommer det. Det är inte självklart att "fred på jorden" till varje pris är det ultimata svaret.
|
| |
|
Inlägg #26: Postat: 2008-01-31 16:16:00
|
|
Leif-Arne |
25 Jo men visst, det är ju en förutsättning för att stafetten skall kunna gå vidare.
|
| |
|
Inlägg #27: Postat: 2008-01-31 18:46:00
|
|
Telluselle |
Är inte KÄRLEK det ultimata svaret då? Uppskruvat i högre volym för de vi tycker betyder mest, lite lägre för främlingar - men fortfarande kärlek.
|
| |
|
Inlägg #28: Postat: 2008-01-31 19:00:00
|
|
Janne B |
Vad är ett Barndop för de flesta sekulariserade människor. Inte att överlämna barnet till Gud men till Släktens omsorg och omtanke är mitt svar.Faddrarna skulle fostra barnet i kristlig anda.I dag tolkas det nog mer som ett extra moraliskt ansvar, om föräldrana faller ifrån. SÅ skapas nya seder i ett föränderligt samhälle/ Gud välsigne er ändå...
|
| |
|
Inlägg #29: Postat: 2008-01-31 21:00:00
|
|
Leif-Arne |
28 Eftersom jag är den hönspappa jag är så är kottarna både döpta och konfirmerade, även om jag till hör de tvehågsna rent teologiskt, så vet man ju aldrig, så för säkerhets skull. Faddrar har de åxå, riktigt rejäla sådana.
|
| |
|
Inlägg #30: Postat: 2008-01-31 21:03:00
|
|
Leif-Arne |
Rent generellt så bryr man sig om människor man har någonslags relation till, på ena eller andra sättet. Människor man inte känner blir mer abstakta, men i ett större perspektiv så bryr man sig om dem även i ett mera övergripande avseende.
|
| |
|
Inlägg #31: Postat: 2008-01-31 21:07:00
|
|
Leif-Arne |
Jag använder inte ordet kärlek så generellt. Jag älskar min partner och mina barn, på lite olika sätt naturligtvis. Ordet kärlek är förbehållet dem. Jag kan känna mycket för andra människor, men det är inte kärlek. Man skall vara varsam med begreppen och inte devalvera dem.
|
| |