|
Inlägg #1: Postat: 2007-11-09 14:11:00
|
|
SusanneS |
Till nånting helt annat än din text;Min syster Irene var barndomskamrat till en Sonja Seppälä.Hon är nog ca 45-46 år idag...Är det släkt till dig tro?Vi bodde i Segmon,i Värmland på den tiden,1975...
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2007-11-09 16:30:00
|
|
Janne B |
När jag bodde i Umeå på 1960 talet o framåt så träffade jag äldre män som varit med om eländet. De hade varit unga kring 1920 och hade gräsliga saker att berätta om den ömsesidoga terrorn. Men den vita sidan hade störst resurser och inrättade koncentrationsläger där folk frös och svalt ihjäl. Jag satt i många timmar och hörde om detta, som delvis var nytt för mig.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2007-11-10 09:03:00
|
|
Jocke S |
Unto, sköt dom bara kvinnor? Det var ju verkligen inte bra i så fall! Eller är det du som bara räknar upp kvinnor?
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2007-11-16 00:49:00
|
|
Sunny |
Unto: I bland kan en dikt säga mera än 100 debattartiklar!!!
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2007-11-16 07:29:00
|
|
peter_ |
Hur hemska dessa unga människors öden än blev så var gvetvis iinte orsaken till att de blev skjutna den som anges här. Jag tolkar det mer som en retorisk/poetisk skrivning. Var de soldater i röda garden? Sköts de under strider eller efter kapitulationen. Hur gick det till? Knappast avrättade på den vita ledningens initiativ väl?
|
| |