|
Inlägg #1: Postat: 2007-10-27 10:46:00
|
|
Leif-Arne |
Min farfar fick vid högtidlighet på Skansen motta medalj och flagga för sin nyodlargärning, detta hände på 30talet. Nu efter lång tid finns där åter bönder som talar om att ta ny mark i anspråk för jordbruksändamål. Det gillar jag.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2007-10-27 10:53:00
|
|
Leif-Arne |
Senskens förhållande till flaggan är som jag ser det rätt harmonskt ändå. Man hedrar flagan utan att det går över i någonslags hysteri.
Själv minns jag min barndomms bruk av det norske flagg, iförd nya kläder och hysteriskt viftande med en handflagga, och därtill till otaliga hurrarop i barnetoget.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2007-10-27 10:53:00
|
|
Leif-Arne |
I norges grundlag står att "den 17 mai skall alle barn få spise nettop så mye is og pölser de vill", Vilket kan vara del i förkaringen till varför Norge oftast drabbas av en epedemi av magont den 18 mai.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2007-10-27 11:06:00
|
|
Leif-Arne |
Egentlgen torde det vara helt överflödigt, med tanke på Sourzes läsares höga allmänbildning i allmänhet, och vad gäller språk i synnerhet, påpeka att "plölser" i norska språket betyder korv och inte pölsa. Men det för mig osökt in på Torgny Lindgrens bok "Pölsan" som jag började läsa igår.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2007-10-27 11:08:00
|
|
Leif-Arne |
Vällustigt beskriver han pölsor från olika områden i Västerbotten. Själv har jag inte ätit pölsa sedan det serverades slikt i skolmatsalen i Järpen. Frågan är om jag ens minns hur pölsa smakade. Finns det någon som äter pölsa längre?
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2007-10-27 11:26:00
|
|
Elina |
5/ När du hamnar i ett äldreboende serveras det pölsa. Finns också i en plastrulle i Konsum. Men äta? Inte jag. Aldrig. Boken däremot är underbar utöver slutet. Den var onödig.
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2007-10-27 11:28:00
|
|
Janne B |
Leif-Arne/ Jag läste först Pölsan och lyssnade sedan på den i en uppläsning som P1 hade för ca 2 år sedan. En sann läsupplevelse på rätt dialekt osv./ I går fick jag njuta av detta språk i SVT kl 20.00/ Jag vet inte hur många som äter pölsa nu, det är nog ingen uingdomsrätt. Men surströmning säljs i väldiga mängder
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2007-10-27 11:28:00
|
|
Elina |
Flaggan däremot: en bekant till mig fick besök av grannarna på sommarstugeområdet när han hissade flaggan. "Några nazister vill vi inte ha här på området", sa de. Ordagrant.
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2007-10-27 11:32:00
|
|
Janne B |
Ja tänk att våra nordiska länder hade stor nyuppodling hela 1930-talet. I Västerbotten byggde landshövding G Rosén enormt mycket vägar för att underlätta "koloniseringen". Det ordnades Linfärjor över älvarna och broar över åarna.Det var lite av Vilda Västern stämning. Kronomark delades ut nästan gratis till nybyggarna - vilket samerna hade "synpunkter" på.
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2007-10-27 11:37:00
|
|
Janne B |
Postbussar började gå tidigt, på vintern försedda med larvband som stridsvagnar. T&R Umeå Hemavan kundce ta 3-4 dagar. Man kan säga att svenskheten flyttade allt längre mot norr, flaggan var med.Snart också sjukstugor och internatskolor.
|
| |
|
Inlägg #11: Postat: 2007-10-27 11:39:00
|
|
Janne B |
Jag tror inte vi de senaste 200 åren direkt missbrukat Flaggan. Möjligen i vissa städer där Läroverksungdom beordrades gå under Fanorna på Gustav II Adolfsdagen. Det var en sed som länge var storslagen i Göteborg i vart fall. Med egna bakelser.
|
| |
|
Inlägg #12: Postat: 2007-10-27 11:41:00
|
|
Leif-Arne |
9 Jo jag har besökt ett antal av dessa fjällägenheter i södra Lappland. De som klarade att försörja sig på dem var ofta oerhört kreativa, verkliga entreprenörer. Ripfångst, fiske, våffelbruk om vintern, uppdrag åt SMHI, småbruk, skogshuggning mm.
|
| |
|
Inlägg #13: Postat: 2007-10-27 11:43:00
|
|
Janne B |
Elina 8/ Ja den attityden höll på att gå illa. Det sägs att det i vissa nya bostadsområden var flaggkrig på balkongerna - men ville få invandrarna att bekänna färg! Ville de bli svenskar? Men jag har hört om flaggförnekande också i villaområden...
|
| |
|
Inlägg #14: Postat: 2007-10-27 11:44:00
|
|
Leif-Arne |
10 Tärnaby socken är nog det senaste till Sverige införlivade området. Innan unionen var området i stort sett obebott, samerna räknads inte riktigt på den tiden, i tiden innan unionsupplösningen koloniserades området från sydöst. Varför gränsen drogs väster om Tärnaby socken vid unionsupplösningen.
|
| |
|
Inlägg #15: Postat: 2007-10-27 11:45:00
|
|
Janne B |
Kungen fortsätter att dela ut flaggor på Skansen. Men han delar också ut Mjölkdiplom till de mest skötsamma bönderna. Jag har två släktingar som fått diplomet. När började det tro?
|
| |
|
Inlägg #16: Postat: 2007-10-27 11:46:00
|
|
Leif-Arne |
13 Jag är så frisinnad så när det gäller flaggor, när grannarna har svenska flaggor på fasaden så har jag det åxå, plus jamtlandsflaggan, den norska flaggan och den finska så, inte hustrun blir sur.
|
| |
|
Inlägg #17: Postat: 2007-10-27 11:49:00
|
|
Leif-Arne |
Min farfar bröt ny jord vid foten av Årekutan, Helgesjövallen, hans far hade supit sig från gård och grund varför han inte hade någon ärvd jord. Jag tror det var med hjälp av farmors hemgift som de köpte marken, som då var obrukad.
|
| |
|
Inlägg #18: Postat: 2007-10-27 11:55:00
|
|
Leif-Arne |
8 I Norge har man inte det problemt med kopplingen av nassar till flaggan, det var ju som bekannt nassarna som senast halade den norska flaggan. Så därför riskerar den nasse som viftar med Norges flagg, fortfarande, ett gott parti juling.
|
| |
|
Inlägg #19: Postat: 2007-10-27 11:57:00
|
|
Janne B |
För många år sedan reste jag ofta med mina barn/tonåringar Tärnaområdet etc och jag försökte förklara att här var vägarna bara 30-40 år gamla. Här hade det nästan inte bott något folk alls utom närmast älvarna.Området var nästan lika övergivet som Sibirien. Nå jag vet att det kom nybyggare redan på 1500 talet, men många gick under.Även nybyggen på 1800 talet misslyckades och folk dog i hunger o pest.Det har gjorts stora torpinventeringar som visar detta...
|
| |
|
Inlägg #20: Postat: 2007-10-27 11:59:00
|
|
Leif-Arne |
15 De som hade fått diplom för prickfria leveranser av mjölk, satte upp den på hedersplats i finrummet. Ofta var det hustruns ansvar sköta "kreka" på småbruken, då gubben behövde dra in pengar i skogen eller på bygge av någon sort.
|
| |