Sorg ur ett barns perspektiv

Inlägg #1: Postat: 2007-10-26 11:38:00
microfilosofen
KYREUS gratulerar Stiefler; du har varma bokstäver i ditt författande.
Inlägg #2: Postat: 2007-10-26 14:30:00
Inger-Sofia
Jag tänker inte gratulera dig,för dina varma ord,inte heller för dina kloka,insiktsfulla i din berörande artikel.´Däremot tänker jag gratulera dina barn och deras kompisar,för att dom hade turen att ha en närvarande,lyssnande ,tillåtande och förstående människa.Som inte var rädd för att låta döden vara närvarande.Utan lät sorgebearbetningsprocessen ha sin utlevelse/ naturliga förlopp av läkande,Du gav, ett värmefrö att bära med sig i sinnen och minnen. GRATTIS till barnen.
Inlägg #3: Postat: 2007-10-27 20:02:00
Sunny
Jag begravde min gamla katta förra vintern. Efter 15 år dog hon i mina armar.Dena katta som tuktade 3 vuxna hankatter o 2 stora S:t Bernhardshundar som en ullig liten kattunge som från ingenstans promenerade in hos just oss!
Vi har en kyrjkogård i trädgården: Där vilar ett 20 tal katter samt kaniner.marsvin o hamstrar. Förr var det v mina barn: nu var det de äldre barnbarnen som sörjde o frågade.
Inlägg #4: Postat: 2007-10-27 20:05:00
Sunny
En grav med blommor o en liten skinnkatt är ett sätt samt samtal om vad vi gjorde med henne: jag grät med barnen. Man måste få vara ledsen i hop.En väldigt bra artikel du skrivit!!!
Laddar...