|
Inlägg #1: Postat: 2007-08-24 16:27:00
|
|
steno |
Du fick betala priset för det. Jag beslutade efter två praktikperioder inom det sociala att jag inte skulle fortsätta där för att det var otacksamt, ingen ville satsa på det. Ett svek på ett sätt, jag började med personalfrågor och har aldrig ångrat mig
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2007-08-24 18:40:00
|
|
Janne B |
Ja du Steno/ Jag var anställd av Umeå kommun i ca 20 år men jag fick ofta specialuppdrag som att dra igång bostadsförmedlingen i en kaotisk situation. Då hade jag goda skäl att fundera över begrepp som rätt och rättvisa osv. Skulle ensamma mamman som bodde i en tvättstuga eller docenten gå före i en kö på 2000 hushåll.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2007-08-24 18:44:00
|
|
Janne B |
Jag träffade på en man som bodde på en kallvinda ovanför ett snickeri. Hans enda värme under vintern var det som läckte upp från en liten virkestork. Jag verkligen hitta en massa folk, som ingen ville se. Men jag var Kung på bostadsförmedlingen, ingen ifrågasatte mina beslut.....Jag kunde alltså styra efter samvetet.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2007-08-24 18:50:00
|
|
Janne B |
Steno/ Du gjorde säkert alldeles rätt som valde personalfrågor som yrke. Det låg ju också i linje med din utbildning och din begåvning.
|
| |