Se upp för slavdrivarna!

Showing page 1 of 2: 1  2
Inlägg #1: Postat: 2007-07-11 10:25:00
Joakim Steneberg
Vad är "verkligheten" och har någon monopol på beskrivningen? Det handlar inte om "ond" eller "god", svart eller vit, enligt marxistisk/kapitalistiskt språkbruk. Det handlar om något helt annat. Roller och positioner som påverkar vårt agerande i samhällsystemet.
Inlägg #2: Postat: 2007-07-11 10:50:00
steno
Skillnaden mellan LN och mig är väl att jag har haft kontakt med personal och arbetsgivare i stort sett varje dag sedan 1965. De seriösa företagen har inga problem med arbetsrätten, det mesta sköts genom av tal och förhandlingar. Problemen är de avtalslösa företagen. I länder där avtal saknas är ofta lagstiftningen desto hårdare och risken för skadestånd större
Inlägg #3: Postat: 2007-07-11 10:54:00
steno
Man hör sällan att företagsledare i produktionen klagar på arbetsrätten. Spelregler skapar konkurrensneutralitet. Och bra arbetsplatser ger god och framför allt långsiktig produktivitet som varar över VD-bytena
Inlägg #4: Postat: 2007-07-11 17:10:00
Lars Nilsson
2/ Upplysningsvis kan jag berätta för Steno, som tror han vet mer om mig än jag själv, att jag sysslat med arbetsrätt och förhandlingar med fackliga organisationer i alla fall 30 år. Och med alla typer av fack inkl anarkisterna som alltid började sina brev med: Bäste arbetsköpare!
Inlägg #5: Postat: 2007-07-11 17:17:00
Lars Nilsson
f/ På 70-talet var de flesta ombudsmän från TCO och SACO socionomer. Det kanske Steno också är? Socialhögskolorna med usel flummig utbildning producerade på den tiden horder av världsförbättrare som sökte sig till facket. Vem blir socionom idag? Var utförs för forskning på Socialhögskolorna? Kan vara värt en artikel i sig.
Inlägg #6: Postat: 2007-07-11 17:19:00
steno
Bästa kollega! Då förstår du värdet av en balans mellan arbetsköpare och säljare. Mellan kapitalister och utsugna. Politiker är ofta vär beundran, de tvingas sätta sig in i problemen och se saker från flera håll. Jag är inte förvånad över att Reinfeldt inte rör arbetsrätte
Inlägg #7: Postat: 2007-07-11 18:01:00
steno
Efter ett antal chefsjobb inom restaurangbranschen blev jag mycket riktigt socionom. De allra flesta blev socialarbetare. Jag var den ende socionomen i SACO-s styrelse. Men jag jobbade ett antal år som rekryterare inom näringslivet, förhandlare på avtalsverket, personalchef på Byggnadsstyrelsen innan jag började inom SACO CF där jag bl.a. var förhandlingschef. Världsförbättrare. Ja, gärna
Inlägg #8: Postat: 2007-07-11 18:39:00
Janne B
Nog är det märkligt att ordet "världsförbättrare" har så olika klang och innebörd i olika kretsar....
Inlägg #9: Postat: 2007-07-11 20:07:00
CMO
8/Med tanke på att de flesta så kallade världsförbättrarna är raka motsatsen, eller i bästa fall harmlösa, och att de som verkligen förbättrat världen, aldrig kallas världsförbättrare tycker jag inte det är märkligt.
Inlägg #10: Postat: 2007-07-11 20:10:00
Joakim Steneberg
Världsförbättrare, ja visst är det märkligt? Så vad är företagen Lars Nilsson, om inte världsförbättrare, enligt dig? Världsförsämrare, eller för status quo? Vilka företag kan överleva med den filosofin?
Cynism!
Inlägg #11: Postat: 2007-07-11 20:16:00
Joakim Steneberg
Det finns inga som kallar sig "världsförbättrare" som titel! Begreppet ansvänds nedvärderande av de som är för politisk status quo! Men knappast av företag som äntligen insett att de måste ändra inställning till det som ger dem deras grundkapital: Planeten, naturen. Så har också t.ex. Toyota gått förbi General Motors på några få år.
Inlägg #12: Postat: 2007-07-11 21:41:00
steno
Jag tror LN menade politiskt intresserade människor, antagligen på vänsterkanten som ifrågasatte en del företeelser som samhället betraktat som eviga sanningar
Inlägg #13: Postat: 2007-07-11 21:48:00
steno
Vid tidpunkten för den vilda strejken i malmfälten, studentokupationen, Vietnamkriget, fanns det strömningar på högskolorna över hela världen som gick över styr på sina ställen. Jag och till exempel Janne B studerade på Sopis lång före denna tid. Umeå bestod av slätkammade medicinare,festfixande odontologer och så ett antal erfarna socialarbetare plus ett antal kvinnliga blivande kuratorer
Inlägg #14: Postat: 2007-07-11 21:53:00
steno
Dessa "världsförbättrare" som Lars Nilsson menar gick sedan åt olika håll. Några blev direktörer hos Stenbeck, Tv-direktörer eller blåa superkapitalister. Andra sökte fortsätta att förbättra för andra eller åtminstone göra ett bra jobb som de inte behövde skämmas för
Inlägg #15: Postat: 2007-07-11 22:30:00
Janne B
13 Steno/ Ja vi började i Umeå 1962, men medan du snabbt tog din examen o for vidare blev jag kvar med långt utdragna studier. Så jag upplevde tiden 1968- 1973 med ena benet kvar i studentvärlden. Såg många demonstrationer.En polis och en landshövding i full uniform stod på en väldig snöhög ocgh dirigerade sin trupper, polistrupper.
Inlägg #16: Postat: 2007-07-11 22:34:00
Janne B
Umeå hade landets yngsta befolkning vid denna tid, många hade kommit från det kommunistradikala Norrbotten.De tog över det mesta.Sara Lidman kom ett par ggr om året minst o höll tal till massorna. Så kom 1975 o det amerikanske sammanbrottet i Wietnam....SÄPO had ett extra högkvarter i Umeå. Vilka minnen.
Inlägg #17: Postat: 2007-07-11 22:53:00
Joakim Steneberg
Härliga tider som på sikt ändå i viss mån förbättrade världen i demokrati och medvetande. Själv satt jag -68 i Lund. Studenterna i Stockholm ringde till oss: "I tåget 10.35 från Sthlm, vagn 8, under säte 64 står en portfölj med informationsmaterial till er." KG och jag gick dit, och där stod portföljen med "revolutionärt material" från "SDS". "Students for a democratic society." Med ursprung USA alltsammans!
Inlägg #18: Postat: 2007-07-11 23:27:00
Lars Nilsson
Klart det fanns olika varianter på världsförbättrarna. Genomgående var ändå under slutet på 60- och under 70-talet att man var långt till vänster och hade en revolutionär syn på samhället baserad på diverse kommunistiska ideal. Dessa skiftade från år till år. Sällan Stalinvarianten men ofta systemen i Maos Kina, Hoxas Albanien, Nordkorea, Vietnam, Pol Pots Kambodja och förstås Castros Cuba. Dessutom fanns gott om Trotskister och diverse anarkister.
Inlägg #19: Postat: 2007-07-11 23:31:00
Joakim Steneberg
Mycket började väl ändå i USA, först med hippies och sedan Vietnamrörelsen och bråken på amerikanska universitet. Vad jag minns så handlade det i början mer om motstånd mot etablissemanget än en renodlad marxism. På 70-talet tillkom både oljekris och marxism och baksmällan i ungdomsrörelsen. Vad gjorde du själv då? Var du fortfarande med i unghögern...
Inlägg #20: Postat: 2007-07-11 23:33:00
Lars Nilsson
f/ Intressant var att de flesta studenter på den tiden som verkligen engagerade sig för arbetarnas befrielse från kapitalismen inte alls kom från arbetarhem utan från över- och medelklasshem. Bland arbetare i allmänhet var man mycket främmande till alla dessa välgörare som aldrig jobbat men visste vad som var bäst. Särskilt hos arbetarungdom hånades ofta dessa figurer som skulle förändra världen.
Showing page 1 of 2: 1  2
Laddar...