|
Inlägg #1: Postat: 2007-04-28 19:16:00
|
|
Henrikk |
Det allra mest skrämmande är hur inskränkta människor kan låta sig bli för att rättfärdiga sin sak. Syns på debattstil mm.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2007-04-28 19:28:00
|
|
grim |
Ingen älskar en soldat förrän fienden knackar på dörren.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2007-04-28 20:44:00
|
|
Sunny |
Erik: Aldrig i människans historia har någon erkänt sig börja ett anfallskrig. Liksom Hitler försvarade sig O Norge emot England försvarar sig Busch emot terrorismen. Jag har inte ens som barn köpt detta.
Låt de rika o mäktiga ge sig ut på slagfältet själva ifall de vill.Men så dum är de inte så länge de kan skicka ut idioter som låter sig luras!Ju yngre desto mera övertygade om sin odödlighet. Allra hängivnast är barn soldater.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2007-04-28 21:17:00
|
|
Joakim Steneberg |
Svar E.E. Så du vet alla motiven för vapenvägran fastän du tydligen inte haft en tanke på det själv? Om du läst min artikel till slutet så hade du inte behövt ställa frågan om mina motiv! Det står där.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2007-04-28 21:30:00
|
|
Joakim Steneberg |
Freden är också värd att försvara. Man kan ju fundera på vad vi haft mest underskott av? Och hur det hänger ihop. För mycket vapen är inge garanti för frihet. Tvärtom är vapen mer eller mindre en förutsättning för ofihet!
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2007-04-28 21:50:00
|
|
Joakim Steneberg |
Svar 2. Visst, det kan alltid uppkomma situationer, personliga eller nationella, när mer kroppstyrka, ett vapen eller ännu mer vapen, kanske atomvapen, skulle kännas tryggt. MItt val hängde ihop med den tiden, 60-talet med en alltmer hysteriskt uppskruvad upprustning. Som blev en otrygghet. Till slut valde även vapenmakterna att börja trappa ner.
Men ingen vill vara helt försvarslös.
Beredskap med lättara vapen för ev. gerillakrigföring och sabotage kan vara ett alternativ.
|
| |