|
Inlägg #1: Postat: 2007-02-21 11:32:00
|
|
Janne B |
Jag tänker resten av livet hjälpa folk under kontrollerade former. Bäst är i detta exempel att följa den hungrige till korvkiosken och äta ihop där.Då blir det gemenskap också. Jag använder inte öl själv men kan visst tänka mig betala en öl för alla behöver vätska och näring./ Men sänd aldrig en krona till en okänd hjälporganisation. Bara till en organisation nära dig som du kan kontrollera.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2007-02-21 15:48:00
|
|
Sunny |
Canita O Janne. Själv jag så förhärdat enfaldig att jag inte har någonting emot att bjuda på en öl heller?
Varför ska just hemlösa vara nykterister? Det är säkert lättare att vara det under ordnade förhållanden?
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2007-02-21 16:11:00
|
|
Janne B |
Det ideala sättet att hjälpa folk som är illa ute är givetvis att själv konkret hjälpa till och låta den ekonomiska sidan bli en mindre del. Men just nu har jag ingen möjlighet att låta ngn bo med mig, det skulle snabbt ta kål på mig./ Just nu består min "mission" mest i att ringa upp människor som är ofrivilligt ensamma.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2007-02-21 16:13:00
|
|
Sunny |
Jag kan heller inte ta in särskilt stora problem i hushållet nu när vi är sjuka. Man får göra på olika sätt under ens livscykel.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2007-02-21 16:23:00
|
|
Janne B |
Jag anser att det är viktigt att man inte har dåligt samvete för att man inte kan göra mer nu. Jag jobba med soppkök och tvätta kläder i 10-15 år på lördagar. Snart kanske ngn måste koka min soppa. Det är bara att anpassa sig till livets realiteter.
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2007-02-21 16:25:00
|
|
Janne B |
I en äldre bibelöversättning så är det en äldre man som säger att "snart får Ni omgjorda mina länder". Det vill säga Ni får dra på mig byxorna. Länder lår.
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2007-02-21 16:28:00
|
|
Sunny |
Ja :mina länders frukt!
Man anpassar sig men i bland förstår inte de unga att det behövs. Jag var nog själv ganska aningslös i ungdommen då jag kände få eller inga gamla personer nära.
Jag insåg inte att livsviktiga funktioner lämnar oss gradvis.
|
| |