Det är aldrig offrets fel

Självklart. Men vad jag menar är givetvis att du liksom alla andra beter och bör bete sig med ett stort mått av riskantagande i tankarna. Utsätter man sig mer eller mindre medvetet konsekvent för stora risker kommer man förr eller senare att bli ett offer. Det är inte ens eget fel men man blir offret.

Det som skiljer oss åt är att du när en rosaskimrande dröm om att alla går att tillrättavisa till bättring. Och dessutom vill du tydligen att unga tjejer skall ta stora risker för en vacker och naiv princip. Jag gissar att du även skulle skicka ut en halt gasellunge på savannen bland hyenor och önska den lycka till för dom har sin fulla rätta att gå där ofredade.

Thomas: Återigen... analogin är helt fel. Det är inga *djur* som går i skolan utan *människor*. Tycker du att det är ok att människor beter sig som djur utan minsta hänsyn till båda lagar eller det som är socialt acceptabelt?

Jag hänger på här. Det var ju sånt liv om H&M:s julaffisher. Förre jämst.min. Jens Orback ville helst förbjuda lättklädd reklam, "sexualiseringen av rummet" tror jag han kallade det för. "Kvinnor var sexobjekt",
"manssamhället fel" förstås, osv.
Om det är så hemskt med affischer, om än lite mer naket, och i så fall av vilken anledning? Var tar då anledningen vägen när det gäller levande tjejer, om än något mer påklädda, men med i stort sett samma syfte. Att väcka erotisk uppmärksamhet?

Jag accepterar eller legitimerar inte på något vis trakasserier eller andra lagöverträdelser. Men jag inser att dom finns och beter mig därefter. På vilket sätt jobbar du? Jag förstår att du ser samtal, tillrättavisningar och den djupaste samförstånd som den rätta vägen. När det nu bara möts med ett föraktfullt muhammedanskt hånflin vad vill du då göra?

10/ Tomas om alla skulle bete sig som du så skulle bara gränserna flyttas mer och mer. Tjejerna skulle med tiden bara tvingas skyla sin mer och mer för att slippa idioternas hånflin.