|
Inger-Sofia |
Du är närgången med orden,dom blir verkliga, som om skådespelarna, skulle komma ut/fram- ur filmduken,på riktigt, när man satt och såg.lite så känns det när jag läser dina dagboksanteckningar.man kommer inte undan..från att se,känna begäret, som invarderat,lagt beslag på viljan.k.m.v.
|