Prata svenska i Sverige! Varför då?

Showing page 1 of 2: 1  2
Inlägg #1: Postat: 2007-01-08 13:00:00
Leif-Arne
Språktvång är förvisso inget nytt. Jag har bekanta vilka för mig berättat om huru fordom man i skolor i svenska delan av tonedalen fick stryk när de talade mienkeli. Sammalunde försökte man förmå samebarnen sluta med samiskan. För mig framstår föreslagna språktvång som en onödigt storsvensk mainifestation.
Inlägg #2: Postat: 2007-01-08 13:52:00
Janne B
I Värmland efter norska gränsen talade man i måga byar mera norska än svenska förr. Så kom lärare från Mälardalen och ställde till ett helvete för en del. De mest bågåvade eleverna ändrade fort sitt språk i lärarens riktning, medan de andra nära nog fick tunghäfta. Min pappa var lärare därupp i början av 1930 talet. Han kom själv från ett dialektområde, vilket han uppskattade.
Inlägg #3: Postat: 2007-01-08 13:55:00
Janne B
Jag gissar att det var mkt norskprat i norra Bohuslän under hela 1800-talet. Där var det nog rätt tillåtet. Men danskan var bannlyst i Skåne och finska etc var bannlyst i norr. Språk ska vara en njutning, inte en plåga./ Jag har träffat unga missionärsbarn som kunnat 4-5 språk till sin stora glädje...
Inlägg #4: Postat: 2007-01-08 13:57:00
Leif-Arne
Jo, det kallades förr att barna skulle lära sig "prata fint", ingen ful dialekt inte, än mindre minoritetsspråk som kunde påskina att folkhemmet inte var så homogent som man ville göra gällande.
Inlägg #5: Postat: 2007-01-08 14:00:00
Leif-Arne
Riktigt bajsnödigt blir det när man betänker hur media förr ringaktade dialektala uttryck. Är det en 40 tals film så står de som talar dialekt för det gamla motsräviga, medan unga äpelkindade studenter som pratar fint och artikulerat, står för det nya framåtskridande.
Inlägg #6: Postat: 2007-01-08 14:03:00
Janne B
Jag minns hur jag redan som litet barn visst vilka mamma pratade med i telefon för hon hade en otrolig förmåga denna lärarfru, att anpassa sitt språk efter "mottagaren". Margit bekymrade sig nog inte för "fint språk", bara användbart språk. / I missionshuset hörde jag tidigt vad språket var olika då folk bad högt och spontant./ En del tilltalade Gud under högtidliga former medan andra pratade med broder Jesus.
Inlägg #7: Postat: 2007-01-08 14:07:00
Janne B
I tioårsåldern följde jag ofta pappa till svenskkyrkan, för han var tvungen att spela orgeln där. Då spelade han psalmerna i halv fart mot i missionshuset, men varför? Jo prästen ville ha det så!. Ja även predikospråket vbar ett annat. Jag växte upp i en bred kulturmiljö, det var nog nyttigt.
Inlägg #8: Postat: 2007-01-08 14:08:00
Leif-Arne
6 Nu är den jamska jag växte upp med, den kommer in från fars sida, så vildvuxen att det per nödvändighet måste till en mer riskpråklig variant. Sammalunda är den norska dialekt, Inherredsmål, jag hyggligt talar rätt särpräglad jämfört med den norska vi gemenligen förkippar med Norge, ung. Oslo.
Inlägg #9: Postat: 2007-01-08 14:12:00
Leif-Arne
Heder till de eldsjälar som arbetar med att dokumentera och bevara våra dialekter. Vad gäller Jamskan så finns där en Bosse Oscarsson som sammanställt en ordbok över janskans dialekter Orlboka, dessutom har samme man skrivit ytterligare en baserat på 1700 tals jamskan.
Inlägg #10: Postat: 2007-01-08 14:12:00
Janne B
5 Ja Leif-Arne/ Om denna diskriminering skulle jag kunna skriva hur mkt som helst. Men minst 100 SF filmer var ju mkt nedlåtande mot det lantliga bondska.
Inlägg #11: Postat: 2007-01-08 14:15:00
Sunny
7 Janne: Det påminner mig om William Booth. han som grundade frälsningsarmen som sade: varför ska djävulen ha de bästa melodierna?
Inlägg #12: Postat: 2007-01-08 14:16:00
Leif-Arne
Signaturen Äcke skrev i jämtlandsposten dikter på jamska här en av många verser ur dikten "Bonn":
N riktun bonn kröök aller rygg
för herrom. Va de likt!
Om hælgdagsklädd hell vårdagsstygg,
blant folk hæn går så lugn å trygg.
Å språke hæns e stutt mæn kvikkt
å hjærte værmt å rikt.
Inlägg #13: Postat: 2007-01-08 14:18:00
Sunny
Leif Arne:jag känner en del norrmän som bott länge i Sverige men har kvar norskan. Det beror kanske på någonting jag själv har noterat: När jag byter mellan norskan o svenskan märker jag det inte själv därför att språken är så lika: ungefär som dialekter. Men ska jag använda engelska eller tyska måste jag byta medvetet.
Inlägg #14: Postat: 2007-01-08 14:18:00
Janne B
I Västergötland finns det flera som gett ut ordböcker med sin egen bygds dialekt och stavning. Min storebror Leif B har nu i jul gett ut en bok på bygdespråk "Tankar från bögda" . 300 ex går åt blixtsnabbt.
Inlägg #15: Postat: 2007-01-08 14:22:00
Leif-Arne
14 Heder till honom åxå, det är en omistlig kulturgärning de gör.
Inlägg #16: Postat: 2007-01-08 14:25:00
Leif-Arne
13 Jag har väl lite varit drqabbad av paradoxen att i Norge bli betraktad som svensk och vice versa. Länge hade jag komplex för min norska, i Norge, eftersom den är något försvenskad. Däremot tror jag ingen svensk hör detta.
Inlägg #17: Postat: 2007-01-08 14:25:00
Janne B
12 L A/ Vad vackert - jag nästan hörde dig läsa. Barnpsykologer frågar sig stundom hur mkt barn uppfattar och minns. Jag skulle vilja svara -ALLT. För jag har så oerhört mkt minnen och upplevelser kvar som jag snappade upp redan från femårsåldern. / En dag kom det jättelika vita fåglar glidande över lärarbostaden. De dråsade ner i en åker. Det var Segelflygplan som misslyckats med att återvända till Ålleberg 13 km bort.
Inlägg #18: Postat: 2007-01-08 14:27:00
Janne B
Hej du Sunny/ Jag ler lite ibland då jag märker att du kör med lite norsk stavning.Det är inte ofta, men det händer...
Inlägg #19: Postat: 2007-01-08 14:33:00
Sunny
Oj då! Ja Janne: Det är svårt ibland att helt få bort den.
I Norge var jag une o brann för att lära mig språket så bra att min dotter skulle slippa bli språkförvirrad.
Nu vad det jag som hade svårt att byta tillbaka igen.
Inlägg #20: Postat: 2007-01-08 14:34:00
Leif-Arne
Ett utav mina första musikaliska minen är då min kusin som gick på sjön som kylmaskinist, hade med sig några singlar som han spelade för oss snorungar, bl.a. "My bonnie" med Beatles som han köpt i Hamburg. tror det var 61. Vi blev som besatta , for omkring bland hässjorna på åkern och sjöng.
Showing page 1 of 2: 1  2
Laddar...