|
Inlägg #1: Postat: 2006-12-25 20:07:00
|
|
Uno Hansson |
Efter pensioneringen så har jag och en annan pensionärer med olika teknisk specialitet, arbetat från och till med ett litet antal projekt med utveckling av medicinteknisk forskningsutrustning för doktorander. När vi tidigare som anställda före pensioneringen utvecklade specialutrustningar, så var det alltid bråttom att få utrustningen färdig så snabbt som möjligt, och då upplevde man det som lite halvdant och stressigt även om det var intressant.../
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2006-12-25 20:09:00
|
|
Uno Hansson |
/... Men numera så har man lärt sig hur man vill arbeta. Därför avtalar vi numera noga med professorn, så att det inte får vara någon tidspress utan det blir färdigt när man själv tycker att det är bra nog, så att allt arbete även blir snyggt och välgjort. Jag upplever detta som mycket mera stimulernade, engagerande och kreativt när man vet att man inte för varje timme måste motivera att man måste debitera minst 625 kr.../
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2006-12-25 20:10:00
|
|
Uno Hansson |
/... alltså 625/timme. Jag har då kommit underfund med att det som passar mig är ca 15 - 20 timmar/vecka samtidigt som man kanske lägger projektet på is under kanske någon månad då och då. Under denna månad så brukar det då plötsligt och spontant dyka upp mycket bättre konstruktionslösningar änn man tidigare tänkt på.../
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2006-12-25 20:11:00
|
|
Uno Hansson |
/... Genom att arbeta på detta sätt så upplever jag egentligen ingen skillnad om jag är enbart pensionär eller arbetande pensionär. Dessutom är det så skönt att veta att man egentligen inte behöver extraförtjänsten, och att det inte spelar någon nämnvärd roll om och vad man får betalt om kanske ett halvår eller mer.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2006-12-25 20:15:00
|
|
Uno Hansson |
Med fasit i hand så skulle jag mycket hellre ha arbetat på detta sätt under hela livet, och kanske ibland samtidigt med två eller tre projekt och kanske några fler medarbetare.
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2006-12-25 22:27:00
|
|
Yngve K |
Lars Nilsson: Om man blir utsliten eller sönderstressad av arbetet är det enligt min mening löneslaveri som är nedbrytande för personligheten. Under Lafargues tid var arbetsdagarna tolv timmar vilket gjorde att arbetarna inte hann med mer än arbeta och sova. Problemet nu är att så många är sönderstressade av arbetet.
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2006-12-25 23:05:00
|
|
Yngve K |
Om "Rätten till lättja": Näst efter Kommunistiska Manifestet utgjorde således denna - idag nästan helt glömda - skrift den mest sålda politiska skriften från tiden kring sekelskiftet."
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2006-12-25 23:19:00
|
|
Yngve K |
Lenin vid begravningen:"För oss ryska socialdemokrater som undertryckts av en absolutism genomsyrad av asiatiskt barbari och som har haft lyckan att ur Lafargues och hans vänners verk ösa kunskap/.../står det idag särskilt klart att segern närmar sig för den sak Lafargue ägnade sitt liv att försvara."
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2006-12-25 23:30:00
|
|
Lars Nilsson |
6/ OK, jag förstår och kan hålla med. Men Du själv har, om jag läst Dig rätt, inte blivit utsliten och sönderstressad av att ha varit diskare i en massa år?
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2006-12-26 18:46:00
|
|
Yngve K |
Bourcart,fransk kapitalist:"Tolvtimmarsdagen var för lång och borde förkortas till elva, man borde sluta arbetet klockan två på lördagar.Jag vill rekommendera dessa åtgärder även om de kan förefalla dyrbara."
|
| |
|
Inlägg #11: Postat: 2006-12-26 23:55:00
|
|
Yngve K |
Bourcart, forts.:" Vi har i fyra år tillämpat dem i vår industriella verksamhet och vi ligger väl till. Genomsnittsproduktionen har ökats, långt ifrån att minska."
|
| |