Knullad blåröd

bagge/ Alltid detta gnäll på folk som gnäller på att de rika får allt till skänks. Att gnälla om det i varje artikel och kommentar börjar bli tröttsamt.

bagge/ Men jag håller med dig om det du skriver om Stureplan och ölen. Dock så finns det fler snygga, piffade tjejer där så man kan inte helt hålla sig därifrån.

>De kan röra sig vid svampen i sina backslickfrisyrer och bara tralla vidare till pappas företag. De är naturliga marknadsekonomiska ättlingar. Själv står man där med händerna tomma och tänker på.. ingenting. Man orkar inte tänka. Man inser att man bara måste acceptera allt. För det finns inget alternativ.

Nej jag kan inte tänka mig ett värre straff än att hamna i den tidens homofob-rasistiska stad jag växte upp i. Det har alltid funnits rika människor. Att plocka ut en patetisk grupp på några hundra och låta de represtentera Sveriges möjliga förfall, är att ge de bra mycket mer uppmärksamhet än de förtjänar.

Du bor i det land som har MINST inkomstskillnader i världen. Dvs vart du än åker kommer din syndabocksgrupp vara större. Det enda jag kan förstå av din skönmålning av Sverige. På den tiden du berättar om, var Sverige ett rikt land. Nu är det ett land på nedre delen av genomsnittet i Europa.

Sedan kan man se på vad är rättvisa. Är det rättvist att vi har ett stort "överutnyttjande" i dagligt tal fusk av bidrag som resulterar i att en del verkligt sjuka får mindre/blir av med stöd. Är det rättvist att en del går arbetslösa för att de inte hittar jobb som hittar som passar dem som resulterar i lägre ersättningsnivåer för andra. Begreppet rättvisa är i betrakarens öga och inget annat.

Beroende på ditt synsätt: Endera bor du i det mest solidariska landet i världen eller så bor du i ett land som är ganska osolidariskt.
Jag vet inte vad du jobbar med men om du jobbar så är du ganska solidarisk. Då du går till jobbet varje dag så delar med dig av ca 60 - 90 av din inkomst till samhället.
För att använda dina ord: Jag fäller vargen, tar ett bakben och ger resten till staten, varje dag. Resten ger jag till min familj.

Solidaritet kan man visa via den socialdemokratiska metoden att inbetala det mesta av inkomsten i skatt, avgifter etc. Man kan också vara solidarisk i ett lågskattesamhälle genom att i mycket hög utsträckning ställa upp för släkt och grannar. Men i det systemet faller alltid många igenom. Främst folk som upplevs är obehagliga att ha och göra med p g a olika handikapp etc. Finns det en mellanform som heter social-liberalism?

11/ Jag håller med om att det handlar både om vad man betrakatar som "orättvisor" och vad som är rimligt/möjligt att göra åt detta. Jag bara försvarar rätten att diskutera saken samt tycker att du gnällde ganska mycket på andras gnällande vilket bara av den anledningen förtjänade en pikning.

Bagge. För mig handlar det inte om skatter. Jag tycker själv skatten bör sänkas en liten aning. Det kommer ju göras nu iofs. Däremot vill jag inte sälja ut allmännytan. Jag är mer intresserad av attityder. Vad har vi för kultur och varför har vi den? Jag vill helt enkelt hellre se ett inkluderande samhälle. Där strävan inte är att bo i det tätaste området. Där det anses coolare att bygga där man står. Inte att se upp till en glassig yta som ju är falsk.