Inlägg #1: Postat: 2006-09-16 18:43:00
|
Solen |
Jag försökte träna bort dom där tendenserna hos mig själv genom att gå en socialestetisk linje i skolan.Villket inbegriper teaterframställningar och andra rampfebers skapande situationer.
Fast det gick tyvärr inte att träna bort,annars hadde jag nog satsat på en karriär som politiker ,för sjukt nog så är man ju ganska utåtriktad.
|
|
Inlägg #2: Postat: 2006-09-16 18:46:00
|
Solen |
Det är livsfarligt sen när man väl fått det en gång.För då tänker man kanske att :
Vicken attans tur att jag inte får den där effekten i kön på matvaruaffären..Simsalabim ,så har du strax effekten när du går och handlar nästa gång,eller gången efter det ...eller kanske gången efter det :
|
|
Inlägg #3: Postat: 2006-09-16 18:50:00
|
Solen |
Alltså man vet att det är idioti omotiverat,och att det finns ingen som helst anledning att känna så....
MEN ändå så reagerar man på ett så verkligt oönskat vis.Som komplicerar ens vardagsliv helt i onödan.Ps jag kännde igen det där med attblixtsnabbt kunna läsa av andras känsloläge.
Jag tror vi är nån slags superempater Suck.
|
|
Inlägg #4: Postat: 2006-09-18 19:09:00
|
Anastasia |
jag känner igen det där. Hemligheten tror jag är att lära sig fokusera på annat än vad man inte ska göra. Så jag försöker lära mina barn att fokusera på vad de tycker är kul, vad de vill göra istället för att fokusera på att prestera för andras skull. Mali
|
|
Inlägg #5: Postat: 2006-09-18 19:11:00
|
Anastasia |
En annan del av hemligheten att klara av det är att inse att man gör bort sig ibland. Det är bara så. man får försöka tycka om sig själv i alla fall. Mali
|
|