|
Inlägg #1: Postat: 2006-09-04 16:45:00
|
|
Leif-Arne |
Paradoxen är väl att om man tidigt lär sig att där inte finns några genvägar så är man bättre rustad senare i livet. Min dotter tycker jag är hård som nästan aldrig ger henne ovillkorade pengar, hon får jobba för sina slantar. Men i längden har hon nytta av detta.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2006-09-04 17:35:00
|
|
steno |
Det blir lätt litet "Lucky you" när vi talar om hur jävligt vi hade det. När jag kom till sopis hade jag jobbat på restauranger i tio år, gick rakt över stationsplanen från SJ, mötte KF:s köksmästare och fick deltidsjobb första dan med att öppna restaurang Skytten. Såna historier går inte hem hos barne
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2006-09-04 18:55:00
|
|
Janne B |
Jag har berättat liknade saker för mina barn, då ler de lite skevt bara...Jag hade en och samma arbetsgivare/kommunen under ca 20 år i Umeå. Men flera ggr kom någon chef och fråga om jag inte ville göra något roligare ett tag...så det gjorde jag.
|
| |