|
Inlägg #1: Postat: 2006-05-20 01:39:00
|
|
Janne B |
I det Sverige som funnits förut med sina tusen småsamhällen, större orter och städer så hade det funnits massor av ungdomsverksamhet i många ideella regier. Kyrkorna, Unga Örnar, ABF för att bara ta några exempel. Dessa var ju ofta föräldraledda och barn och ungdom togs med dit. Generationerna hölls samman, kultur mm överfördes.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2006-05-20 01:46:00
|
|
Janne B |
Men när de ny stora stadsdelarna började växa fram följde föreninglivet inte med ut. Kyrkorna och allt annat blev kvar i centrum. Det fanns få naturliga samlingsplatser, alltså konstruerades fritidsgårdarna. Jag kämpade hårt 1961 med att få med föräldrarna i detta, det gick inte alls.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2006-05-20 01:48:00
|
|
Janne B |
Däremot så fick jag hjälp av en del 25-30 åringar att ta hand om de unga och ge dem sysselsättning.Det var alltså Missionskyrkans äldre ungdomar som ställde upp. Så denna gård var gynnad. Vad jag sedan sett är ju helkommunala fritidsgårdar/ungdomsgårdar som bara drivits av betalt folk, ofta med god utbildning.Men de har varit värderingsneutrala. Inte kunnat gå in i en fostrande uppgift. / Nu är det natt, kanske jag skriver mer i morgon.
|
| |