Våldtäktens ansikte del 3

Ja vi har lite olika åsikter om detta och det är ju fullt normalt. Tack för meningsutbytet.

Att ensam inför publik själv försvara sig mot en oväntad men avsiktlig kränkning leder ofta bara till fler sådana. Det finns en del som anser sig har rätt att "dissa" andra när lusten faller på och då är det bra om personer med lite rättspatos blandar sig i och ger den utsatte upprättelse. I Mayitos fall tror jag att han kanske inte tänkte på att han möjligen har att göra med ett riktigt våldtäktsoffer som berättar om övergreppet med ett huvudsyfte att bearbeta sina känslor och sitt trauma.

Men, som sagt det är upp till var och en hur man väljer att göra och den som publicerar artikeln får ta reaktionerna som kommer. Inger har inte bett om min hjälp och det kan hända att jag varit fel ute. Om inte annat så har detta blivit en diskussion om hänsyn och respekt och det är nyttigt att ha ibland.

Som du kan se ovan så håller jag ju med om det.

Jahadu: Du anar inte hur mycket skit som kan hamnar i majlen efter en artikel som skändad eller pedofilens dotter. Men poängen är helt klar: det vet man innan man bestämmer sig att publicera.Då måste man veta att man orkar ta skit.I mitt fall är det länge sedan o läkt.

Det vanliga kommer om "Bet casino ect och Viagra och jag undrar hur många kombinationer dessa utsändare har. Jag har fått ett mail från "Bookia" som försynt, jag uppfattade det så, undrade: "Har det här verkligen hänt dig?"

Glömde bort en reporter på Aftonbladet. Men hans "presentation" - även om han skrev att han var reporter- var låg. Har inte hunnit checka om han har J F: s legitimation. Tror det inte.

Det ÄR orättvist! Varför får jag inget erbjudande om Kamratposten? ;- Skulle vara roligt att se innehållet i den efter så många år.
Tror inte att Hotmail kan stoppa viss spam. Känner flera som får samma som jag - och ännu värre sådana vad jag förstår. I synnerhet män. Och det är inte rättvist heller att reklammakare f ö r u t s ä t t e r beteenden.

Till speciellt Peter_: Det krävs en djup insikt att ytterst förstå avgrunden. Jag undrar fortfarande varför Sören Kierkegaard valde att stanna kvar i den? För mig var avgrunden utan form och innehåll. Så svårt är det alltså att upplösas i sina beståndsdelar och paradoxalt nog existera kvar - i just sina beståndsdelar. Peter_ vad är vi rädda för?

Avslutningsvis: det r å d e r alltid en poetisk rättvisa. Med eller utan Gud. Med det vill jag endast ha sagt att ondskan stupar på eget grepp d ä r f ö r den gemensamma nämnaren för mänsklighet är empati.